Vid Släktforskningens dag på Almedalens bibliotek i lördags kunde Gotlands genealogiska förenings nyvalda studieledare Göran Karlsson berätta om kommande nyheter för släktforskarna.
Numera sker det mesta av släktforskningen hemma vid datorn, eftersom allt fler historiska dokument scannats in och gjorts tillgängliga i databaser. Av de tre mest använda databaserna är Arkiv Digital mest intressant, eftersom kvaliteten på de inscannade dokumenten är hög.
- Det är en otroligt bra upplösning, och det är i färg. Man ser om prästen som fyllt i uppgifterna haft näsblod, säger Göran Karlsson.
Göran Karlsson berättar, att av länen i landet är det bara Jämtland och Gotland som återstår i arbetet med att lägga in dokument i databasen. Och för Gotlands del startar arbetet nästa månad.
Belgiska förfäder
Göran Karlsson kunde även berätta om sin egen forskning:
- På mormors sida har jag kommit tillbaka ända till 1500-talet. En av mina förfäder var köpman i Belgien under 1600-talet fick köpmännen det tufft och han flydde till Sverige och kom till Västervik.
Intresset för släktforskning startade 1998, då Göran Karlsson fick en lunta papper av kusinerna. Sedan dess har han hållit på.
Och man blir aldrig färdig, tillägger han.
Göran Karlsson har ändå satt upp ett mål. När barnbarnen fyller 15 år ska de få varsin bok med släktens historia.
- De är sex och åtta år gamla i dag, så jag har lite tid på mig, säger han.
Rötter på Fårö
Ylva-Marie Rosenqvist var en av genealogiska föreningens medlemmar, som demonstrerade hur databaserna fungerade. Själv har hon släktforskat i tio år.
- Det är mycket beroendeframkallande. Jag brukar använda helgerna åt släktforskning, men skulle vilja hålla på mycket mer, säger hon.
Ylva-Mari Rosenqvist bor i Sanda men har hittat sina rötter vid gården Nors på Fårö.
- Jag har kommit tillbaka till slutet av 1600-talet nu, berättar hon.
Fler besökare
Att släktforskningen blivit mer datoriserad och flyttat ut från arkiven märks i besöksstatistiken på de flesta av landets arkiv.
Men inte vid Arkivcentrum i Visby.
- Vi går mot strömmen. Här har antalet besök ökat med över tio procent. Samtidigt som antalet släktforskare minskat så ökar andra besöksgrupper, säger Maria Larsson Östergren.
Delar lokaler
Att Landsarkivet och Kommunarkivet delar lokaler har förstås sina fördelar - även för släktforskare. Det går mycket bra att bedriva släktforskning i kommunens arkiv, vilket kommunarkivarie Elisabeth Siltberg informerade om. Allt från betygskataloger och barnavårdsnämndens protokoll till fattigvård och sjukhusarkiv finns tillgängligt vid Arkivcentrum. Så även om mycket är tillgängligt via datorn, så behöver släktforskarna besöka arkiven ändå. Och att iförd vita handskar bläddra i gulnade handlingar är ändå tjusningen med släktforskning för många.