När 17-åriga Johanna Barre från Klintehamn skulle skaffa preventivmedlet p-stav blev hon rekommenderad av kompisar att vänta tills hon flyttade till fastlandet. Där kostar det sextio kronor, till skillnad från Gotlands tusen kronor.
- Det pratas mycket om det här bland mina kompisar eftersom det är ett väldigt aktuellt ämne i vår ålder, säger Johanna.
- Men jag tycker inte att priset ska bero på var i landet man bor.
Hon får medhåll av Ingrid Frisk, sexualpolitiskt sakkunnig vid RFSU.
- Det är inte bra om orten avgör vilka som har råd att skydda sig, säger hon.
I Stockholms län kostar alla preventivmedel, oavsett sort, 60 kronor. På ungdomsmottagningen i Visby finns två sorter av p-piller till subventionerat pris. Alla typer av p-piller och preventivmedel därutöver kostar lika mycket för en ungdom mellan 15-23 år som för en vuxen.
Svårt skräddarsy
- Detta gör att detblir svårt att skräddarsy en preventivmetod på grund av ekonomiska förutsättningar, säger Charlotte Gyllensten, enhetschef för bland annat ungdomsmottagningen.
På ungdomsmottagningen i Visby träffar barnmorskan Anna Norrsell årligen flera tusen ungdomar.
- För många av dem är det priset som styr och de har det inte så fett. Jag tycker att man ska subventionera på samma sätt som i Stockholm, säger hon.
Subvention
I Sveriges kommuner och landstings årliga sammanställning över p-pillersubvention finns Gotland specificerat med en maxkostnad på 300 kronor per år. Men det stämmer inte. Det gäller bara dessa två märken av p-piller och numer sätter apoteken sina egna priser. Därför kan barnmorskan bara hänvisa till ett rekommenderat pris de fått av läkemedelsföretaget.
Även åldersgränserna för hur länge ungdomar erhåller subventionerade preventivmedel är olika. På Gotland är det upp till 19 års ålder, men i Norrbotten, Örebro och Värmland går gränsen vid 25.
På vårdsidan arbetar man för att försöka påverka de politiska beslut som styr prissättningarna. Man vill ha ett mer likvärdigt nationellt snitt. När GA ringer upp Stefaan De Maecker, ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, låter han uppgiven:
- Den politiska viljan finns och jag jobbar själv med att förändra de här frågorna. Just nu är vi tyvärr i ett ekonomiskt läge som inte tillåter nya satsningar och därför går det segt, säger Stefan de Maecker.
Senare i år ska SKL presentera ett förslag för hur man skulle kunna samverka prissubventioneringar i landet.