Under många år har kryssningstrafiken bidragit till att ge hamnkontoret i Visby ett extra tillskott i kassan. Rederierna har betalat utifrån fartygens längd och antalet passagerare.
Hamnchefen Mats Eriksson har för GA:s räkning tittat på resultaten de senaste fem åren. Som lägst har överskottet från kryssningstrafiken blivit 587 000 kronor, som högst 1,1 miljoner kronor.
– Att det varierar beror på antalet fartyg och deras storlek, men även om vi gjort investeringar som har med kryssningstrafiken att göra, förklarar han.
LÄS ÄVEN: Kajen blir en förlustaffär i flera år
Copenhagen Malmoe Port ska betala 9,3 miljoner kronor årligen i hyra för kryssningskajen. Det ska täcka regionens kapitalkostnad för kajen. För att finansiera hyran tar CMP hela hamnavgiften för de fartyg som lägger till vid kajen.
CMP får dessutom del av hamnavgiften när kryssningsfartygen går in i Visby hamn. Fartyg under 140 meter i längd får plats i hamnen och om de går in där delar CMP och Region Gotland lika på hamnavgiften.
Var fartygen lägger till har därmed en avgörande betydelse för hamnkontorets ekonomi. Fördelningen av de 71 kryssningsanlöp som hittills är bokade är inte gjord.
– Den fördelningen behöver vi inte göra förrän i vår, säger Mats Eriksson.
Inför den förhandlingen har båda parter en hovsam inställning.
– Det kan vara bra om även många av de mindre fartygen lägger till vid kryssningskajen, för det är dit logistiken med bussar kommer att knytas, säger Mats Eriksson.
LÄS ÄVEN: Antalet besökare mer än fördubblas nästa sommar
– För resenären kan upplevelsen av Visby bli bättre om fartygen går in i Visby hamn, säger Henrik Ahlqvist som är CMP:s terminal manager i Visby.
Eftersom fördelning av fartyg inte är påbörjad vet inte hamnkontoret hur ekonomin blir 2018, men inför budgetberedningen i våras utgick man ifrån att överskottet från kryssningstrafiken kommer att vara utraderat nästa år.
Region Gotland kan komma att få intäkter från kryssningskajen ändå. CMP och regionen ska ännu förhandla om hur kajen ska bemannas. CMP kan göra det med egen personal, alternativt anlita regionens hamnkontor eller Gotlands stuveribolag. Det kan även dyka upp någon ny aktör. EU-regler säger att det ska råda fri konkurrens i hamnen och fartygen som anlöper kryssningskajen kan anlita vilket företag de vill.
Om antalet kryssningsfartyg inne i hamnen minskar ser Mats Eriksson nya möjligheter till intäkter. En del av färjeläge 3 mot vågbrytaren skulle kunna användas för att öka antalet platser för gästande fritidsbåtar.
– Vädret gjorde att trycket inte var så hårt i år, men det finns dagar då hamnen är full, säger Mats Eriksson.