Vy från S:t Göransgatan. Ombyggnaden föreslås göras i två etapper. Den första (blågrå)omfattar 28 000 kvadratmeter, Den andra etappen (tegelröd) innnebär att 14 000 kvadratmeter av dagens byggnader rivs för att ge plats för en ny byggnad om 16 000 kvadratmeter.
För tre år sedan fick hälso- och sjukvårdsförvaltningen i uppdrag att föreslå hur en del av lasarettet skulle kunna byggas om. Projektet växte sedan till att omfatta hela lasarettet, och Link Arkitekter anlitades för att utreda lokalbehovet. Link är specialiserat på sjukhusarkitektur och har tidigare ansvarat för flera stora projekt, bland annat Södersjukhuset och Helsingborgs lasarett.
Nu finns en analys av behoven för de närmaste tio åren. Dagens 47 400 kvadratmeter (bruttoarea) behöver öka med cirka 31 800 kvadratmeter, och då är inte parkeringshus och utrymmen för sjukhusadministration inräknat.
Efter att ha intervjuat personal konstateras i förstudien att alla verksamheter är trångbodda. I snitt behövs en utökning med 35 procent.
Antalet patienter bedöms generellt öka med tio procent på alla avdelningar. Totalt behöver antalet slutenvårdsplatser öka från 116 till 150, vilket bedöms kräva 24 enkelrum i sex nya vårdavdelningar. I beräkningen ingår inte 35 platser för bland annat BB, barn- och ungdomsavdelning och intensivvård.
Med hänsyn till en åldrande befolkning och kravet att klara en särskild händelse behöver vissa avdelning växa mer än andra. Avdelningen för onkologi, hematologi och palliativ medicin räknar med en fördubbling av antalet patienter. Det innebär att antalet vårdplatser behöver fördubblas till 24. En fördubbling behövs även av antalet vårdplatser för geriatrik med rehabinriktning, från 7 till 14.
Avdelning för internmedicinska sjukdomar, som diabetes, njur-, lever- och magtarmsjukdomar, behöver utökas kraftigt, från dagens 12 till 24 platser.
Förutom slutenvårdsplatser behövs fler platser för dagvård, det vill säga vård där patienten efter behandling inte behöver stanna över natten. Utredningen kommer fram till att det behövs 22 dagvårdsplatser för behandling, och ytterligare 26– 28 för observation.
Lasarettet får en ny centralt placerad huvudentré. Där ska det finnas centralkassa, apotek och sittplatser för färdtjänst. Därifrån ska det vara lätt att hitta, eftersom sjukhusets inre stråk är få för att under lätta orientering.
Utredningen om lokalbehovet föreslår en ombyggnad i två etapper. I den första byggs en ny vårdbyggnad om 28 000 kvadratmeter, plus ett parkeringshus. Den etappen skulle ge fyra nya vårdavdelningar, men inte lösa alla problem.
Behovet av vårdplatser har under arbetets gång visat sig vara större, och för att lösa platsbristen behövs en andra etapp. I den rivs 14 000 kvadratmeter för att ge plats för en ny byggnad om 16 000 kvadratmeter, plus en ny godsmottagning och ytterligare ett parkeringshus. Enligt förslaget bör den andra etappen påbörjas omedelbart efter den första.
Projektledningen föreslår att man går vidare och ser hur förslagen förhåller sig till MSB:s (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) råd i ”Den robusta sjukhusbyggnaden”. En studie om logistiken behöver också göras. Utredningen har konstaterat att godsmottagningen har kritiska brister, bland annat för låg takhöjd och trång lastgård.
Lasarettets måltidsservice bedöms klara en tioprocentig ökning. Skulle förslaget om att köket ska svara för kyld mat till alla regionens verksamheter blir dock verksamheten så omfattande att den inte får plats på nuvarande tomt.
Visby lasarett år 1905 med trappgavlar som kan föra tankarna till ett slott.
Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Filip Reinhag (S) tycker att det är en gedigen utredning som presenterats, och vid senaste sammanträdet beslutade nämnden att skicka den vidare till regionstyrelsen.
Vid senaste ombyggnaden tog det ett 20-tal år från det att planeringen inleddes tills det nya lasarettet kunde invigas 1996.
– Vi behöver ganska snart peka ut vilken riktning vi ska ta, och sedan traska på i rask takt. Vi vet att det kommer krav från Socialstyrelsen inom överskådlig tid som vi har svårt att möta om vi inte gör någonting, säger han.
Förra ombyggnaden kostade 770 miljoner kronor. Vad får det kosta den här gången?
– Det kan jag inte svara på, men vi kommer att behöva statlig hjälp för att klara det här, säger Filip Reinhag.
