I det stora hela har årets politikervecka levererat det bästa eftervalårsresultatet sedan Almedalsveckans början. Antalet evenemang i det officiella programmet var 3 673 och antalet unika besökare landade på 42 000 personer. Almedalsveckans projektledare Mia Stuhre är framför allt nöjd över att nio av tio svarar att de rekommenderar andra att besöka eventet.
– Det stärker den positiva bilden och visar att deltagarna ser att det är viktigt att vara här, säger hon.
När det kommer till arrangörerna så har framför allt företag och näringslivsorganisationer samt ideella föreningar och intresseorganisationer ökat andelen arrangerade evenemang.
Riksdagspartierna har istället minskat sina evenemang med mer än hundra stycken från i fjol. De politiska partiernas deltagande har också minskat jämfört med 2018. I år fanns det en politisk medverkan i 943 evenemang och det är 38 procent färre än under valåret.
Hur påverkar det Almedalsveckan att den politiska medverkan sjunker?
– Den politiska närvaron är grundstommen och den är jätteviktig. Men jag tror att det beror på att det var valår förra året. Vi blev förvarnade att många partier inte skulle kunna mäkta med både på grund av EU-valet i maj samt att regeringsbildningen blev klar sent, säger Mia Stuhre.
Årets tre största ämnen på Almedalsveckans evenemang var i år hållbarhet, digitalisering och klimat/miljö. Det förvånar inte projektledaren.
– Jag vill påstå att det är en spegling av vad som diskuteras i Sverige just nu, säger hon.
Att klimat och miljö är viktigt för arrangörerna blev också tydligt när Almedalsveckans miljödiplomering delades ut. År 2014, när man införde diplomeringen, var det 40 procent av arrangörerna som levde upp till kraven. I år var det 66 procent.
– Det finns en enormt stor medvetenhet och jag tror att de här grupperna är måna om ett hållbart engagemang, säger Mia Stuhre.
Region Gotland kan också själv skryta om att ha fått två utmärkelser i år. Nämligen Årets Almedarling och Snällast i Almedalen. Den första utmärkelsen fick demokratin och regionens roll i detta är att man upplåter Visby för att demokratin ska få ta plats.
Snällast i Almedalen gick till Mångfaldsparaden som regionen arrangerade tillsammans med RFSL Gotland och som blev det evenemang som lockade flest besökare under hela veckan. Sammanlagt över 4 000 personer.
– Inget av politikertalen slog det rekordet. Jag tror att det beror på de senaste årens diskussion om den anti-demokratiska frågan. Det har fått civilsamhället att sluta upp för att visa vad vi vill ha för typ av samhälle. Så det känns som pricken över i:et att vi fick de utmärkelserna.
En kritisk fråga som har funnits med under flera år men som blev extra tydlig i år är att flera arrangörer packar ihop tidigt. Hela 80 procent av evenemangen hölls mellan måndag och onsdagen.
– Vi behöver jobba med hur vi kan lyfta problematiken och få hela veckan att vara levande, säger Mia Stuhre.
Ytterligare ett utvecklingsområde som hon uppmärksammar är tillgängligheten. För även om antalet arrangörer som arbetar med tillgänglighet har ökat är det fortfarande inte alla, och i utvärderingen går det att läsa kritik kring att handikapparkeringen var placerad för långt bort från Almedalen.
– Att uppnå en fullskalig tillgänglighet tror jag kan bli svårt, eller vi är inte där ännu. Vi ska givetvis sträva efter det men det finns vissa lokaler från 1200- och 1300-talet som det inte går att göra mycket åt. Det ligger på arrangörerna om de vill vara i de lokalerna. Så det finns vissa utmaningar men vi diskuterar de frågorna, säger Mia Stuhre.
