Innan seklet är slut beräknas en temperaturökning på upp till fem grader och en ökning av nederbörden med 20-30 procent i Sverige. Detta framgår av en färsk klimatanalys från SMHI, beställd av Länsstyrelsen på Gotland. Rapporten väntas få stor betydelse för kommande planering av bebyggelse, och visar vilka lågt liggande platser i och omkring nio av Gotlands tätorter som kan drabbas av översvämningar vid extrem nederbörd.
I Slite handlar det exempelvis om delar av Cementas industriområde, och i Hemse ett större område i nordöstra delen av samhället, som bland annat omfattar bostadskvarter.
I Visby utpekas särskilt ytor i östra delen av stan, där både bostads- och industriområden hotas, uppges det i rapporten. Vidare finns det ett visst hot längs med ringmurens utsida, Almedalen samt Botaniska trädgården, medan avrinningen i övriga Visby innerstad verkar ske effektivt.Länsstyrelsen har lämnat rapporten till Region Gotland som planeringsunderlag för bebyggelseutveckling.
– På de kritiska platserna måste dagvattensystemen kunna hantera vattnet. Det tror jag inte de gör i dag, säger Gunnar Gustafsson, planarkitekt vid regionen.
Ringmuren, sedan 1995 upptagen på Unescos världsarvslista tillsammans med Hansestaden Visby, är särskilt känslig för vattenskador. Rapporten pekar ut en sträcka på cirka 150 meter vid Östergravar norr om Österport, där ansamlingen av regnvatten kan bli åtminstone meterdjup. Det var i detta område som ytskiktet av muren rasade i februari 2012.
Även områden i anslutning till Skansport, Sjömuren och Botaniska trädgården är hotade. Ulrika Mebus, informationsansvarig på Gotlands museum, instämmer i att den avledning av vatten som finns inte fungerar som den bör.
Ulrika Mebus anser att problematiken redan i dag är stor. I somras rapporterade GT att ett hus i anslutning till muren översvämmats av grundvatten.
– Vi hade problem med vattenavrinningen i fjol vid Almedalen. Det blir ännu viktigare att diskutera denna fråga, inte bara för muren men också för fastighetsägare, säger hon.
– Vattnet gör marken mjukare vilket försämrar fundamentet. Långsiktigt kan det skapas sättningar under muren. Murverk och fukt i kombination är inte lyckat, konstaterar hon.
Det är regionen som ansvarar för att leda undan vatten. Jonas Lindström, projektledare för regionens dagvattenstrategi, anser att det finns taktiker för vattenavledning.
– Vi vill låta regnvattnet avdunsta så mycket det går. Fungerar det inte ska vattnet fördröjas, genom magasin eller dammar, förklarar han.
Hur det blir i framtiden när nederbörden väntas öka är han dock osäker på.
– I de befintliga områdena får man ta till nya åtgärder. Kanske ta bort bebyggelse och gräva diken. Där kan det kosta stora mängder pengar. Det är ett framtida arbete, säger han.
Borde ni inte redan ha sett över det förlegade dagvattensystemet?
– Jag vet inte vad jag ska svara på den frågan, säger han.
Gunnar Gustafsson, planarkitekt vid Region Gotland, tror inte att alla delar av Visby är anpassade för kommande klimatförändringar.
– På vissa platser mitt i stan måste man fundera på att förstärka dagvattenhanteringen så att det inte översvämmas när dessa regn kommer, säger han.
– Översvämningar i källare och lågt liggande utrymmen kommer naturligtvis att leda till stora kostnader för både privatpersoner och offentligheten, fortsätter han.
Däremot tror han inte att byggnader behöver rivas i framtiden.
– Där det finns bebyggelse i dag får man i första hand tänka på att förstärka dagvattenhanteringen.