I ett nyskrivet handlingsprogram från samhällsbyggnadsförvaltningen räknas det upp utmaningar för räddningstjänsten på Gotland och hur larmstatistiken för olyckor sett ut de senaste tio åren.
Där nämns också de två värsta tänkbara insatsscenarierna, som räddningstjänsten absolut inte vill se. Det ena är om brand utbröt ombord på ett kryssningsfartyg eller en Gotlandsfärja i Visby hamn. Det andra gäller en storbrand eller ett sabotage under kväll eller natt vid Stora torget mitt i högsäsong.
– Tänk dig Stora torget vecka 29 utan pandemi. Munkkällaren och Gutekällaren har 2 000 gäster inne och 13 restauranger i torgets närhet är fullsatta. Ett sabotage med snabbt förlopp i den situationen skulle nog vara det värsta vi kan råka ut för, säger Dick Svennefelt, Region Gotlands räddningschef.
Bland de största utmaningarna innanför ringmuren är framkomligheten.
– Vi vet hur vi ska hantera en sådan händelse, om vi bara kommer fram på plats. Är det ett antal tusen personer i rörelse runt Stora torget så är vår största svårighet att komma fram och starta insatsen, säger Svennefelt.
Per Wikberg är yttre befäl vid räddningstjänsten och har även tagit fram stora delar av handlingsprogrammet. Tillsammans med sin räddningsstyrka är han först på plats om det tar eld i Visby innerstad.
– Att Stora torget pekas ut som ett problematiskt område är för att det finns ett stort antal ställen där människor kan både äta, dansa och dricka alkohol. Det underlättar inte en räddningsinsats, utan kan ge sämsta tänkbara läge en sommarkväll i juli med tusentals människor både inne och ute, säger han.
Vid en brand ställs det stora krav både på att få fram personal och att kunna släcka branden.
– Brandpostnätet i Visby innerstad håller inte dagens mått, och det har lett till att vi har fått en högastighetspump som kan användas för att släcka en större brand. Men den tar tid att få i drift.
Pumpen i fråga kan användas till att pumpa havsvatten med hjälp av en lång slang uppför innerstadens gator.
Att få fram tillräckligt med personal kan också bli svårt. Räcker inte heltidsbrandmännen i Visby till finns en prioriteringsordning om vilka stationers personal på ön som successivt måste ta sig till larmplatsen. Nästa steg, vid en större händelse, är att begära förstärkning från fastlandet.
– Fordon kan behöva köras hit med färja, men personal kan flygas in och vara här relativt snabbt, säger Per Wikberg.
Bara i Visby och Slite finns brandmän som arbetar dygnet runt. Personalbrist har varit ett långvarigt problem även om det nu börjat stabilisera sig, enligt Dick Svennefelt.
– Det är lite bättre än det varit de sista åren. Men vi har ännu stora problem i Slite med bemanningen.
En fartygsbrand i Visby hamn skulle också sätta rejäl press på resurserna.
– Ligger fartyget förtöjt i hamnen har kommunal räddningstjänst ansvar för räddningsinsatsen, även om det fortfarande är kaptenen ombord som har sista ordet om vad som ska göras, säger Dick Svennefelt.
Första prio är att tömma fartyget på passagerare.
– De kryssningsfartyg som kommer hit kan ta upp till 6 000 passagerare plus 1 000 i besättningen, det är en jätteutmaning. Men i stort sett alla fartyg som kommer till Visby är av sånt modernt snitt att en brand ombord inte ska sprida sig mer än i den brandcell där branden startat, säger Dick Svennefelt.
Det nya handlingsprogrammet behandlar bara räddningstjänstens arbete inom lagen om skydd mot olyckor, så som bränder, trafikolyckor och drunkningar.
Under 2009 till 2020 inträffade årligen mellan 300 och 350 olyckor på ön som satte igång räddningsinsatser. Vanligast förekommande olyckslarm är trafikolyckor, brand utomhus och brand i byggnad.
Majoriteten av bränder i byggnad inträffar från oktober till april mellan klockan 15 och 21. Den vanligaste typen av brand är soteld, vilket dock minskat kraftigt de senaste tio åren tack vare förbättrade brandskyddskontroller. Av de på Gotland som dör i en brand är män och personer över 80 år överrepresenterade.
Under sommarsäsongen har generellt ambulans och polis många larm, medan räddningstjänsten inte alls upplever samma ökning.
– Är det inte en riktig torrsommar så sticker inte larmen ut. Medan ambulans och polis peakar rakt upp sommartid, så får vi oftast en liten "bulle" på vår linje, säger Dick Svennefelt.