En viss förvirring utbryter när Kjell A Nordström hälsar välkommen och berättar att han och Eva bor i Visbys minsta hus. ”Vänta lite”, säger jag, ”det känner väl alla till att förra länspolismästaren Carin Götblad äger det minsta huset”.
– Vi köpte det av Carin, förklarar Kjell och berättar att de skottsäkra rutorna i det mycket lilla huset på Klinten är utbytta och larmet till Säpo nedmonterat.
Ekonomie doktorn och författaren Kjell A Nordström häller upp kaffe och berättar att han varit mer på Gotland än han räknade med den senaste tiden. Innan pandemin bröt ut var kalendern fullbokad och han skulle ha rest kors och tvärs till föredrag och möten under våren. Precis så som han gjort sedan han kom på att abstrakt ekonomi bäst förklaras med enkla och tydliga bilder.
– Den insikten var mycket lyckad och har tagit mig runt hela världen, säger han och fortsätter:
– Jag lärde mig det när jag läste på Handelshögskolan och jobbade extra som lärarvikarie på högstadiet. Inför en klass med hormonstinna tonåringar måste man förklara med tydliga bilder, annars lyssnar de inte.
En bild man minns är den då han kallade några områden i Sverige för skräpytor. Många gotlänningar kände sig trampade på tårna, eftersom han även räknade in ön bland skräpytorna. Så här i efterhand vill han förtydliga.
– Man vinner ingenting på att provocera och det var inte tänkt att vara nedsättande. Jag översatte ett ord som arkitekten Rem Koolhaas hittat på. Han hade hört talas om ”space junk”, skrot som planlöst seglar omkring i rymden. Han kastade om orden till ”junk space” för att beteckna områden som människor gått ifrån. Det blev skräpytor.
Den som lyssnade när Kjell A Nordström var sommarvärd i P1 i juli (det går att lyssna i efterhand) fick några nya bilder som etsat sig fast. Människan är en apa som gillar att byta grejer. Att en med bara fikon byter med en annan som bara har nötter vinner båda på. En bra idé som är grunden i vår ekonomi och som utvecklats till ett globalt knytkalas.
– Jag skrev manus till sommarpratet redan i januari, eftersom jag skulle ha så mycket att göra under våren. Så kom pandemin och plötsligt var min kalender nästan tom.
Pandemin tömde inte bara kalendern. Mycket av manuset behövde revideras.
– Coronan är en tidsmaskin. Den förändring som skulle ta tio år har gått på tio veckor och har satt spår som aldrig går bort, säger han.
1999 skrev Kjell A Nordström och Jonas Ridderstråle boken ”Funky business” om den nya ekonomiska världen som väntade med internet. En succé som översatts till mer än 30 språk. Nu behövs en ny bok som pekar ut färdriktningen efter pandemin.
– Coronan var som att kasta in en träsko i maskineriet. Tillvaron kommer att förändras på en mängd olika sätt.
– …till det bättre, tillägger han.
Skräpytorna går en bättre framtid till mötes. Ytorna som seglar lite planlöst uppkom genom den urbanisering som hela världen genomgått, och som varit extrem i Sverige.
– År 1900 fanns bara två miljonstäder, London och Peking. Nu finns det flera hundra, säger Kjell A Nordström.
– Inte alla skräpytor gynnas. I framtiden kommer fler att jobba hemma delar av arbetsveckan. Det kommer att vara bra för områden som ligger nära tätorter. I flera storstäder ser man redan fallande priser på lägenheter, påpekar han.
Till områden som kan vinna på mer hemarbete räknar Kjell A Nordström Gotland. Om bara förbindelserna med Stockholm ordnas effektivt kan Visby bli ett ”Visbymalm”.
– Destination Gotland borde vara som Djurgårdsfärjan, där man betalar med sitt accesskort.
Förutom sättet att jobba kommer resvanor och shopping att förändras.
– Klimatkrisen och oro i världen med rädsla för terrorism har redan ändrat resvanorna. Pandemin är ytterligare en sten i lasten. Vi kommer att resa mer i vårt närområde. Det märks redan på Gotland.
– Konsumtionen var på väg att ändras redan före pandemin. Hänsyn till klimatet gör att vi återvinner och reparerar mer. Jag tror att vi kommer att shoppa mindre. Vad vi köper hänger inte ihop med vad vi har i plånboken i dag, utan vad vi tror att vi kommer att ha i framtiden. Är den osäker så drar vi ner på konsumtionen, säger Kjell A Nordström.
Det globala knytkalaset har också fått sig en törn.
– Det är kanske inte så klokt att tillverka en pizza med ingredienser från olika håll i världen. Att satsa på mer närproducerat är säkrare och mer hållbart.