Elin Pettersson undervisar i engelska och svenska.
Klockan är halv fyra på eftermiddagen i Wisbygymnasiets ljusa uppehållsrum. De flesta elever har slutat för dagen, men några sitter kvar och pluggar. Det skymmer utanför de stora fönstren.
– Det som hände i samhället tog vi ju såklart in i klassrummet. Men i dag kan jag inte på rak arm säga om det ledde till stora diskussioner eller förändringar just då, säger svensk- och engelskläraren Elin Pettersson.
Hon sitter vid ett bord tillsammans med lärarkollegan Daniel Gothnier och Åsa Hollmark, biträdande rektor för bland annat bygg- och anläggningsprogrammet samt ekonomiprogrammet. De pratar om metoo och hur skolan påverkades av det som hände hösten 2017. Om den nu gjorde det.
De tre runt bordet är nämligen eniga om att det har blivit alltmer acceptabelt att tala om sexuella övergrepp. Och att metoo-rörelsen självklart har spelat en roll i den utvecklingen. Men samtidigt har det länge varit skolans uppdrag att vid sidan av ämneskunskaperna fostra eleverna som samhällsmedborgare.
– När metoo kom arbetade jag på en annan skola. Där planerade vi att ta fram ett utbildningspaket för eleverna, för att prata om sådana frågor. Men sedan insåg vi att det inte behövdes – det täcktes av värdegrundsarbetet vi redan gjorde, säger Åsa Hollmark.
I frågan om fostran påtalar hon att skolan har ett ”väldigt stort uppdrag”. Elin Pettersson och Daniel Gothnier håller med. När gymnasieskolans läroplan – som infördes 2011 – reviderades i fjol tillkom två nya stycken i den del som beskriver just det uppdraget.
I de påtalas det att skolan ”aktivt” ska ”verka för jämställdhet” samt att eleverna återkommande ska ”möta frågor som rör sexualitet, samtycke och relationer”.
– Det skulle kunna vara en effekt av metoo. Men som sagt så rör det sådant vi har jobbat med länge, säger Daniel Gothnier, som undervisar i samhällskunskap på skolans introduktionsprogram.
Daniel Gothnier har arbetat på Wisbygymnasiet sedan 2015.
Det är ingen slump att han och Elin Pettersson pratar om de här frågorna. De har båda varit med och tagit fram det arbetsmaterial kring skolans värdegrund som andraårseleverna tar del av.
Hur pratar man om exempelvis sexuella övergrepp på bästa sätt i klassrummet?
– Man kan titta på filmklipp där det uppstår en situation, som eleverna sedan får prata om. De kan diskutera med varandra kring vad som gick fel, säger Daniel Gothnier.
– I mina ämnen kan det handla om att välja litteratur som tar upp sådana ämnen. Och såklart att alltid vara ett bollplank som eleverna kan prata med, tillägger Elin Pettersson.
Hon nämner att skolan bara några dagar tidigare hade besök av polisen och föreläsaren Simon Häggström. Han talade om bland annat bland annat om sexualbrott, prostitution och pornografi.
– Det var väldigt uppskattat, säger Elin Pettersson.
Att i undervisningen lyfta frågor som diskuteras i samhället är en sak. Att det i skolan också kan ske övergrepp är en annan.
– Vi är en spegling av samhället. Allt som finns utanför våra väggar finns här inne också. Men det går inte att komma ifrån vilken stor roll sociala medier spelar i elevernas liv, säger Åsa Hollmark och fortsätter:
– Nästan alla fall av övergrepp och sexuella trakasserier mot elever som jag känner till har skett där. Det som förut hände i skolan händer nu på sociala medier.
Åsa Hollmark är biträdande rektor på Wisbygymnasiet sedan ett år tillbaka.
Åsa Hollmark berättar att elevhälsan för en tid sedan fick signaler om att elever på skolan skickade nakenbilder på sig själva till varandra. Efter det intensifierades arbetet kring att prata om sådana frågor.
– Det är viktigt att vi vuxna förstår att något som vi själva aldrig gjorde som unga – och som vi chockas av – nu kan vara vanligt och acceptabelt, säger Åsa Hollmark.
Att skicka nakenbilder – eller ”nudes”, som de kallas med ett engelskt ord – kan enligt henne faktiskt vara en del av en ung persons sexualitet.
– Och det är inget som jag kan förbjuda en elev från att göra. Men när vi hör om att någon har skickat nudes som betalning för att få skjuts, då måste vi prata om gränser, säger Åsa Hollmark.
Tycker eleverna att det är pinsamt att prata om sådant som rör sex?
– Nej. Det tas emot väldigt väl. De kan till och med ha lättare för det än vad vuxna har, säger Daniel Gothnier och får medhåll av Elin Pettersson:
– Ja, det kan kanske snarare vara vi som är rädda. Man kan oroa sig för att ta upp något som de ännu inte ska behöva tänka på, säger hon.
Åsa Hollmark, Elin Pettersson och Daniel Gothnier.