Cirkusen har alltid varit hennes hem. Det röda tältet, doften av sågspån och de välanvända vagnarna.
– Att växa upp på en cirkus är ett ständigt äventyr, det öppnar världen, säger Quincy Azzario och stänger dörren till sin vita trailer.
Under de sex månader som hon reser runt med cirkus Brazil Jack är den hennes hem. Men hon har bott i flera.
– Jag är åttonde generationen cirkusartist. Jag kommer från cirkusfamiljen Santos, som idag inte har någon egen cirkus men hela familjen reser runt och uppträder.
Hennes mamma bor i trailern mittemot, hon jobbar som clown tillsammans med Quincys pappa. Quincy Azzario själv är akrobat och turnerar just nu med sin handståendeakt.
– Jag älskar cirkusen. Det enda tråkiga är att man alltid lämnar allt. Så fort man hittar en ny vän eller påbörjar en relation så måste man förbereda sig för att säga hejdå.
Med en mamma från England, en pappa från Spanien och en utbildning från Italien har Quincy Azzario många språk att välja på.
– Jag pratar italienska och tyska också. Det blir så i cirkusvärlden, man byter så ofta land och kollegor att man får lära sig lite av varje, säger hon.
Quincy Azzario pratar snabbt och ler mycket. Hennes klarröda hår står åt alla håll och benen i de rymdmönstrade tajtsen är starka och viga.
– Jag började gå ner i spagat och split när jag var tre, när jag var sex började jag träna handståenden och vid tio gjorde jag mina första hand-i-handtrick, berättar hon och syftar på att stå på händerna i en annan persons händer.
Men flexibilteten kommer inte naturligt.
– Om jag slutar stretcha blir jag jättestel. För mig är det enda som funkar att verkligen trycka igenom smärtan, säger hon.
Den som tror att en hälsosam livsstil ligger bakom de starka musklerna har fel.
– Jag är otroligt ohälsosam, hatar grönsaker och äter bara pizza och pasta. Många på cirkusen bryr sig mycket om att vara hälsosamma, men inte jag, säger Quincy och skrattar.
Men kroppen säger ifrån.
– Jag har alltid ont och är trött i kroppen, jag är tjugotvå men känner mig som fyrtio. Jag hoppas att kroppen håller för att uppträda åtminstone till jag blir trettio.
Quincy Azzario började jobba när hon var 13, innan dess hade hon gått en treårig cirkusutbildning i Verona tillsammans med sin syster. Akten de gjorde tillsammans pensionerade de förra året när systern skaffade familj. Quicy ler stort när hon pratar om barnen som är på väg. Själv har hon en pojkvän i Ukraina sedan två och ett halvt år tillbaka, han är jonglör.
– Vi uppträdde på samma cirkus på Hawaii i tio månader förra året och det var fantastiskt. Jag saknar honom varje dag.
Men hon vet inte när de får vara tillsammans nästa gång.
– Man åker dit jobbet tar en, det går inte att planera framtiden.
Ändå älskar hon sitt jobb.
– Det är värt det. Pappa sa alltid att jag och min syster fick välja, men det går inte att välja något annat när man vet hur det är på cirkusen.
Trots hård träning och lång utbildning kan det gå fel. När Quincy var femton så ramlade hon under en akt tillsammans med sin syster.
– Jag var högst upp på en stege som balanserade på min systern huvud, när jag kände att jag började falla. Jag hade säkerhetslina men den gick sönder så jag föll rakt ner på ett bord och skadade njurarna.
Quincy låg tio dagar på sjukhuset och var nära döden. Ändå gick hon tillbaka.
– Jag har lärt mig cirkusens sätt att leva. Vi jobbar hårt och tränar hårt, vi ger inte upp, säger hon.
Än så länge är höjdpunkten av Quincys kärriär när hon och systern vann en silverclown i Monte Carlo.
– Det är cirkusvärldens Oscarsgala, det var helt fantastiskt.
Hon har många projekt och drömmar för framtiden. Men just nu är siktet inställt på kvällens show.
– Jag ger allt och vill alltid förbättra mig, bli starkare och bättre. Varje föreställning räknas, säger hon och ler.