Lördagen är troligen en av de sista varma septemberdagarna. När Sjöräddningssällskapet i Visby firar sitt 25-årsjubileum genom att hålla öppet hus på stationen i Visby hamn – cirka hundra meter till höger om hamnterminalens entré – lackar svetten på den som inte hittar skugga.
Vid kajen bredvid det lilla huset ligger båten Eric D. Nilsson, som är döpt efter Gotlandsbolagets tidigare vd. Där står också sjöräddarna Kristian Stjernqvist och Love Jädergård. För tre år sedan var de inte aktiva i Sjöräddningssällskapet – nu är de här för att informera och försöka få fler personer att engagera sig i organisationen.
– Jag sysslade med räddningsarbete i lumpen och har också arbetat med första hjälpen, men man behöver inte ha någon sådan bakgrund för att gå med, säger Kristian Stjernqvist.
Love Jädergård fyller i:
– Jag hade till exempel inte någon större erfarenhet innan. På mitt jobb sitter jag ju bara vid ett skrivbord hela dagarna, men man får ju utbildning och får också vara med vid utryckningar under tiden som elev.
Under de senaste åren har Helagotland vid flera tillfällen rapporterat om Sjöräddningssällskapets svårigheter att locka frivilliga på Gotland. Verksamheten är nämligen helt ideell och bekostas av donationer från privatpersoner, näringslivet och andra organisationer. Men på senare tid verkar trenden ha vänt. Både Kristian Stjernqvist och Love Jädergård gick med våren 2023.
– Tidigare har det varit tunt med frivilliga. Framför allt skeppare – alltså de som styr båten. Men nu ser det lite annorlunda ut, även om vi ju ändå alltid vill bli fler, säger Kristian Stjernqvist.
Sandra Goblirsch är ett nygammalt exempel på förändringen. Hon gick med i Sjöräddningssällskapet 2012, men efter en flytt till fastlandet var hon sedan inte aktiv under flera år. När hon i januari återvände till Gotland så blev det ändring på den saken.
– Det är jättekul. Nu känns det dessutom ännu mer uppstyrt än tidigare, säger Sandra Goblirsch.
Men hur dramatiskt kan det då bli när de frivilliga sjöräddarna bistår båtar och andra sjöfarare i nöd? Love Jädergård berättar om en insats som skedde i somras.
– Det var mamma, pappa och en tioårig pojke ombord på en segelbåt som tog in vatten. Räddningen tog tre timmar, och mamman låg sjösjuk i ruffen hela tiden. Det gick bra till slut, men jag hann också bli sjösjuk under tiden.