Det har snart gått 45 år sedan Christian Brandt jobbade på Byssan när pizzerian startade i Visby. I dag jobbar han som alkohol- och drogterapeut, men pizzabakandet har han aldrig riktigt släppt. Flatbröd på Medeltidsveckan och en pizzeria i Vall har under åren hållit honom kvar i hantverket. I september registrerade han ett nytt företag, ihop med barnbarnet Lykke, 4 år.
– Jag har ett aktiebolag för mitt andra företag och tänkte att man kunde hitta på något mer här i lokalen, säger han och berättar om upprinnelsen.
Huvudperson i företaget är Lykke, som har fått ett drygt 50-tal följare på sitt konto Lykkes Art and Bakery på Instagram.
– Lykke har mammavecka och pappavecka varannan vecka, men joffavecka varje vecka, säger Christian Brandt och berättar att han kallas så av Lykke och att det alltid är han eller hans fru Pia som hämtar barnbarnet från förskolan på fredagarna.
Den unga pizzabagaren hinner ibland somna i bilen hem från förskolan, men vaknar alltid på gott humör när det vankas bakdag ihop med ”joffa”.
– Fredagar är Lykke-dagar för mig, Pia och katten Bjers. Katten åker gärna med oss till Svarthäll och tältar också, säger Christian Brandt och berättar att Lykkes mormor bor i Sydafrika och att det är hennes konst som pryder väggarna i ”pizzerian”.
Lokalen som i veckan fungerar som samtalsrum för klienterna fylls varje fredag av doften från nybakade napolitanska pizzor.
– Hemligheten är jästiden. De blir lite som surdegsbröd och långjästa, avslöjar Christian Brandt och berättar att degen först jäser 14 timmar i bunke, därefter ytterligare 12 timmar formade till bollar.
Trots sin ringa ålder är Lykke full av koncentration när degen ska knådas ut. Hon brer på ett tunt lager tomatsås och de få med goda ingredienser som hör en klassisk Margherita till: Buffelmozzarella, San Marzano-tomater, färsk basilika och lite italiensk olivolja.
– Det är jättedåliga affärer. Jag brukar gå till grannarna och ge dem. Det här är mest en rolig grej för att göra något kul ihop med Lykke, säger Christian Brandt och berättar att de med tiden hoppas få någon beställning, men att de aldrig kommer att hinna göra fler än drygt tio pizzor – innan Lykke måste i säng för att orka upp till sin dansskola på lördagsmorgonen.
Snart har Lykke mjöl i hela ansiktet. Leopardklänningen är märkligt nog ren, men ”joffa” har italienskt finsiktat 00-mjöl på både byxor och tröja. Båda är ivriga när första pizzan kommer ur ugnen som köpts in för ändamålet.
– Kolla! Nu ska vi lägga på lite extra gott också, säger Christian Brandt och plussar på lite spansk serranoskinka och några små mozzarella-ostar.
Som om det vore första gången de åt pizza hugger de hungrigt in på den första. Lykke hoppar jämfota i soffan av lycka.
– Skinkan, och osten, de är godast, säger hon medan hon berättar att hon tillbringat dagen på förskolan med att färglägga teckningar.
Syftet med fredagspizzorna är att ha roligt ihop. Och att liva upp kvarteret vid Stjärngatan.
– Jag älskar det här kvarteret. Det skulle gå att utveckla det här hur mycket som helst, men det ska bara vara för att Lykke och jag ska ha roligt ihop, säger Christian Brandt.
De få betalningar som kommit in har gått in på företagets swishkonto, för att täcka inköp av ingredienser. Med tiden kan de båda företagarna möjligen också samla ihop till en avdragsgill arbetsresa för att hitta inspiration i Neapel.
– Det du, Lykke! Du, jag, Pia och katten Bjers, säger han.