Varje vecka packar Simon Karlkvist och hans kollegor upp 15 vagnar med personalkläder som skickats från en leverantör på fastlandet.
Förbrukningen av personal- och patientartiklar är av förklarliga skäl stor inom den gotländska vården. Inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen jobbar uppemot 1 500 personer, och varje dag vårdas mängder av patienter på Visby lasarett och på öns vårdcentraler.
Simon Karlkvist jobbar som tvättsamordnare just på Visby lasarett, och han ansvarar således bland annat för alla kläder som personalen använder i sitt dagliga arbete. Han berättar att man beställer kläder från leverantören Textilia tre dagar i veckan, och att leveranser kommer måndag, onsdag och fredag.
– Totalt får vi 15 fulla vagnar i veckan med personalkläder. Det brukar vara ganska jämna beställningar, även om förbrukningen ökar lite under sommaren, säger han.
Det kan låta som väldigt mycket kläder för en arbetsplats, men faktum är att det räcker att en beställning uteblir på grund av en inställd färja eller liknande så börjar det eka tomt på hyllorna i klädförrådet nere i Visby lasaretts källare.
Utöver personalkläderna som Simon Karlkvist ansvarar för så gör även varje enhet och avdelning sina egna beställningar när det gäller patientartiklar, så som handdukar, lakan och kläder.
I lasarettets textilförråd får personalen hämta kläder vid behov. Det finns dock lappar i förrådet som meddelar att man endast får ta två uppsättningar av arbetskläder per hämtning.
I stort sett allt som levereras till öns sjukvård ska efter användning skickas tillbaka till Textilia efter att det blivit använt. Där tvättas det, alternativt kasseras och återanvänds om det är i för dåligt skick.
– Inom 2-3 veckor brukar artiklarna cirkuleras tillbaka till leverantören, men har något inte kommit tillbaka till dem inom 90 dagar registreras det som svinn. Då debiteras vi en summa för det, berättar Matias Swartling, avtalscontroller på enheten för avtal och försörjning på hälso- och sjukvårdsförvaltningen.
”Det sitter ett litet chip insytt i varje artikel, och på så sätt kan leverantören registrera sakerna när de går iväg till oss, och sedan när de kommer tillbaka”, säger Matias Swartling.
Alla kläder, handdukar och lakan ska skickas tillbaka till leverantören efter användning, och runt om på Visby lasarett sitter lappar som påminner personalen om att inget ska kastas.
Enligt statistik som skickas från Textilia till förvaltningen så försvann det totalt 31 498 artiklar mellan den 1 juli 2022 och 31 december 2024. Detta har medfört en kostnad för regionen på drygt 340 000 kronor.
Under den aktuella perioden är det små frottéhanddukar som toppar svinnlistan. Totalt försvann 2 226 stycken sådana, vilket regionen debiterats 2 372 kronor för. På andra plats kommer en Fairtrade-märkt kökshandduk, och på tredjeplats en underbyxa för patienter.
Matias Swartling visar den artikel som det är störst svinn på i den gotländska sjukvården, nämligen en liten frottéhandduk.
Handdukar, underbyxor, badlakan, lakan och t-shirtar är några av de artiklar som det är mest svinn på i den gotländska sjukvården.
När det gäller vilka försvunna artiklar som kostat regionen mest pengar så toppas listan av en operationsblus i storlek XL. Totalt 115 upplagor av det plagget har försvunnit under 2,5-årsperioden, vilket Textilia debiterat hälso- och sjukvårdsförvaltningen drygt 25 400 kronor för.
Men hur kan Textilia veta vilka artiklar som försvunnit ända ner till minsta lilla underbyxa och lakan?
– Allt är chippat. Det sitter ett litet chip insytt i varje artikel, och på så sätt kan leverantören registrera sakerna när de går iväg till oss, och sedan när de kommer tillbaka, säger Matias Swartling.
Mellan den 1 juli 2022 och 31 december 2024 försvann nästan 31 500 personal- och patientartiklar från den gotländska sjukvården.
Vagnar för smutstvätt finns utställda på ett flertal platser på Visby lasarett. Dessa kläder skickas tillbaka till leverantören Textilia där de tvättas, eller kasseras och återanvänds.
Han menar att den största delen av allt svinn sker av misstag, både från personal och patienters sida.
– Det kan till exempel handla om kläder eller lakan som blivit väldigt smutsiga, och då kanske de kastas trots att de ska skickas tillbaka till leverantören. Det händer nog också att patienter går hem i kläder som egentligen ska återlämnas och skickas på tvätt. Vi har också engångskläder som patienterna får ha på sig när de går hem, och dessa räknas alltså inte som svinn.
Simon Karlkvist och Matias Swartling i lasarettets textilförråd.
Totalt kostade svinnet i sjukvården regionen 340 000 kronor under den 2,5-årsperiod som statistiken omfattar.
Trots att över 31 000 försvunna artiklar kan låta hisnande så säger Enligt Matias Swartling att svinnet i den gotländska sjukvården är relativt litet i jämförelse med många andra regioner.
– Enligt vår leverantör är vi ganska bra på att skicka tillbaka, men det är såklart alltid tråkigt när saker försvinner.
Jobbar ni på något sätt med att minska svinnet, och på så sätt även minska kostnaderna?
– Det sitter lappar lite överallt med uppmaningar om att lägga sin tvätt på rätt plats, och det skickas även ut påminnelser i veckobrev och liknande. Att saker skickas tillbaka vinner alla på; vi, leverantören och inte minst miljön.
Om någon som läser den här artikeln kommer på att de har någon gammal t-shirt eller underbyxa från vården hemma, vill ni då att de lämnar tillbaka dem?
– Ja, det får man jättegärna göra. Och är det så att man har ett plagg som är jättesmutsigt så får man gärna lämna tillbaka det ändå, för då kan det återanvändas och bli ett helt nytt plagg, avslutar Matias Swartling.
Om man har ett plagg hemma som kommer från vården får man gärna lämna tillbaka det, uppmanar Matias Swartling (till höger). På bilden syns han tillsammans med textilsamordnaren Simon Karlkvist.