Med hjälp av gamla lastpallar och spillvirke har eleverna på Polhemsskolan byggt ett insektshotell.
I en skyddad vrå mellan tre byggnader står en lång pallkrage med grönskande kryddväxter. I en annan syns spåren efter hösten tomater. Pallkragarna har eleverna snickrat ihop själva.
– Det är en del i den hållbara skolan, att eleverna ska kunna tillverka saker själva, säger Petra Söderholm, som är grundskolelärare på Polhemsskolan i Visby och har erfarenhet därifrån när det gäller att undervisa barn i hållbart lärande och självhushåll.
Det lilla området som elever och lärare skapat har ett perfekt odlingsklimat och växterna får ett förstärkt stöd av individerna som bor i insektshotellet bredvid. Även det har eleverna byggt av material som de samlat ihop och som inte kostat något.
– Eleverna har skruvat ihop delarna och använt en elektrisk borr, berättar Petra Söderholm som ett exempel på hur mycket man kan åstadkomma och lära sig utan att det kostar särskilt mycket.
Det är början till en Ecoskola där eleverna lär sig grunderna för hur man klarar livet med hjälp av självhushållning. Polhemsskolan ska avvecklas och Petra Söderholm vill att regionen bygger vidare och utvecklar det man inlett där.
En hållbar skola med självhushållning och platsbaserat lärande är drömmen. Hennes förslag är att regionen ska satsa på en sådan Ecoskola på Visborg.
– Tiden är inne för en regional skola att ta steget. När de ändå ska bygga miljökvarter på Visborg passar det bra med en miljöskola där också, säger Petra Söderholm som sneglar på Kungsladugårdens lokaler.
– Det skulle vara perfekt att ha en ekoskola där.
Tanken med en Ecoskola är att man följer läroplanen men utgår från det praktiska lärandet och kombinerar det med de teoretiska ämnena. Verklighetsnära uppgifter blir en naturlig del av vardagen. Hon ger exempel som att odla sin egen mat, sy i knappar som ramlat ut eller vårda sina skor så man slipper slänga i onödan.
Eleverna på Polhemsskolan har lyckats bra med sina odlingar på skolgården.
Den stora utmaningen handlar om att få regionen med på tåget.
– Att våga satsa på något nytt, lära barnen att bli cirkulära för att skapa en hållbar framtid är viktigt, säger hon och använder ordet resiliens som betyder förmågan att stå emot och klara av en förändring, samt återhämta sig och vidareutvecklas.
– Undervisningen är utformad för att hjälpa eleverna hantera klimatutmaningar och bygga resiliens – genom praktiskt lärande, problemlösning och att ta ansvar för sin omgivning. Det ger inte bara kunskap utan också trygghet och framtidstro. När barn känner att de kan påverka sin egen verklighet och bidra till lösningar, minskar både stress och känslan av maktlöshet. Det främjar i längden en bättre folkhälsa med mindre ångest och utmattning, säger Petra Söderholm.
En vattentunna där vattnet samlas in från taket, är ett exempel på hur man lär barn att tänka hållbart.
Förutom en lokal inomhus räknar Petra Söderholm med att det behövs växthus, hönshus, utrustning, gårdsverkstad för hantverk och teknik samt uteklassrum, samlingsplats och eldstad. Cirkulär teknik som ingår är solpaneler, regnvatteninsamling och kompostsystem.
Ekonomiskt ska det inte kosta mer än en traditionell skola.
– Jag kan tänka mig att det blir billigare. Om vi odlar en del egen mat, använder solpaneler och tar vara på det som inte kostar mycket pengar, får vi ner kostnaderna. Tanken är att det ska vara resurssnålt.
– Vi kan tjäna på det här, gå plus, säger hon.
Ecoskolans vision om en platsbaserad, praktisk och hållbar grundskola är inte unik – flera skolor i Sverige arbetar i liknande riktning.