Kreosot kan vara orsak till kvigdöd
Färska analyser har åter väckt misstankarna om att kvigorna som dog i fjol på en betesmark i Vall, var förgiftade av kreosot.
Dricksvatten i Vall. Tidvis luktar det kreosot.
Foto: Henrik Radhe
- Vi har fått ett delsvar från labbet, säger miljö- och hälsoskyddskontorets chef Per-Eric Edlund.
- Kreosot är ett mycket komplext medel. Men svaret visar att det skulle kunna handla om kreosot.
Förvaltningen arbetar nu för att skyndsamt klara ut vad de två ämnena egentligen är och om de kan ha funnits i så höga koncentrationer att det kan ha orsakat djurens död.
Det handlar dels om hydroxinaftalen, dels om hydroxifluoren som hittats i relativt höga halter i urin från djuren.
Fortsatt utredning
- Att vi fick del av analyserna beror på att veterinären tyckte att provsvaren stack ut. Men vi vet alltså inte säkert att det handlar om kreosot eller om de här ämnena kan ha orsakat djurens död, fortsätter Per-Eric Edlund.
Nästa steg blir att reda ut var ämnena kom från och kanske söka efter annan expertis som kan reda ut eventuella samband mellan djurens död, fynden i urinproven och det faktum att platsen där djuren betade ligger nedanför Södervägs brädgård.
Stor spridning
Marken där är kraftigt förorenad av kreosot efter decennier av träimpregnering.
Man har tidigare slagit fast att det finns kreosot i vattnet hundratals meter från den nedlagda brädgården.
Det var i juni förra året som ett tiotal kvigor fick sätta livet till vid Kysings i Vall. Eftersom de visade förgiftningssymptom togs prover. Misstankar fanns att de dött av föroreningar från Södervägs brädgård som ligger uppströms betesmarken där djuren påträffades. Giftet de fick i sig slog ut njurar och lever. Vattenprover från brunnen de druckit ur visade inget spår av kreosot men gav heller ingen klarhet i vad djuren faktiskt dött av.
Så jobbar vi med nyheter