Kylan kommer sakta krypande och för många innebär hösten att eldningssäsongen är i gång. Region Gotland följer Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps rekommendationer när det gäller kravet på sotning, som upphandlats och utförs av Brandförebyggarna.
– Folk börjar höra av sig och vill besiktiga avställda braskaminer och nya, säger Robert Persson, en av företagets 15 sotare, och spänner på sig arbetsselen.
Tillsammans med kollegan Jakob Möllerström ska han sota och utföra brandskyddskontroll i en fastighet med flera lägenheter i Visby innerstad. Yrket har utvecklats över tid till att inte bara handla om att sota eldstäder.
– Vi ger mycket mer information till kunderna i dag och pratar om hur de eldar, säger Robert Persson.
Att elda rätt är A och O för att öka brandsäkerheten.
– Det absolut vanligaste felet folk gör är att man pyreldar, snåleldar för att veden ska räcka så länge som möjligt, säger Robert Persson och berättar att man då lurar sig själv och att det är precis tvärtom.
Tjära från veden är oförbränd energi, som vid för låg lufttillförsel med strypta spjäll riskerar att fastna i skorstenen istället för att bli värme i hemmet. I värsta fall börjar tjäran brinna och utvecklar sig till en soteld med gnistor som sprutar ur skorstenen.
Risken finns att tak och bjälklag fattar eld, men på Gotland har antalet soteldar minskat kraftigt. Från 40 soteldar och larm till Räddningstjänsten 2001 sjönk antalet soteldar till 10 förra året.
– En stor anledning är att många vedpannor har bytts ut mot nyare, säger Mia Neverås, vd på Brandförebyggarna.
Men tillgången på skorstensfejartekniker, menar hon, gör även att de regelbundna brandskyddskontrollerna som infördes 2004 hinns med på Gotland. Mia Neverås jämför med bilbesiktningen, där man jobbar förebyggande för att undvika olyckor. Att följa sin eldstads instruktioner, menar hon, är viktigt.
– Du kan inte elda i en braskamin åtta timmar i sträck, den behöver svalna.
I Visby innerstad klättrar Robert Persson i skorstenen hos Ingrid Hammarström och sänker ner en liten kamera. På hans skärm syns minsta sprickbildning, och eventuell tjära eller sot som satt sig fast, men det ser bra ut. Det beror på att Ingrid eldar rätt.
– När det blir kalla ruggiga kvällar eldar jag i öppna spisen. Jag har en vän som kommer med lagom stor och torr ved, säger hon och berättar att hon tänker på säkerheten och både har brandsläckare, brandfilt och brandvarnare hemma.
I samband med brandskyddskontrollen testas att brandvarnarna fungerar, och att de sitter rätt placerade.
– Minst en brandvarnare per fastighet, men helst en i varje sovrum. Många laddar sina mobiler på natten, då finns det en risk att de kan ta eld, säger Jakob Möllerström och berättar att han själv aldrig skulle lämna en laddare i på natten.
Hemelektronik som en kvarlämnad laptop i sängen eller i soffan kan få förödande konsekvenser.
– De går och går och suger in damm, de kan orsaka brand om de blir varma, säger Jakob Möllerström.
Genom enkelt och systematiskt brandskyddsarbete kan olyckor minskas i hemmet, menar de båda sotarna. Brandvarnare i alla sovrum, och att man kan ta sig säkert till marken via brandstegar, är enkla åtgärder inför säsongen.
När en brasa ska tändas första gången kan kallras ha täppt till skorstenen som en propp.
– Det kan räcka med att man eldar en tidning så får man upp draget, säger Jakob Möllerström.