Varje år uppmärksammar Kungliga vitterhetsakademien framstående forskare och lärare inom humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen.
På fredagen belönades dessa vid en sammankomst i Riddarhuset vid Gamla Stan i Stockholm där medaljer och diplom överlämnades av prinsessan Christina fru Magnusson, hedersledamot i akademien.
Broström fick ta emot "Akademiens Gustaf Adolfsmedalj med Konungens medgivande". Ståtligt och högtidligt värre var det.
– Så nära det kungliga har jag aldrig tidigare varit, som han säger.
Stolt är han, glad, för sin egen skull men också för att den utbildning av byggnads- och föremålsantikvarier han började bygga upp i det som då var Högskolan på Gotland, nu Uppsala universitet, lever och frodas
Framför allt har Broström såsom professor i kulturvård tagit sig an frågeställningar som rör mötet mellan teknik och humaniora i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
– Det är som ett erkännande och det är fint att nu som pensionär se hur verksamheten tuffar på.
Det är en gyllene medalj har fått med sig hem, professor emeritus Broström.
Men det finns även andra utmärkelser på hans hyllor, inte minst från idrottskarriären. Som duktig friidrottare deltog han 1981 i Finnkampen och vann även SM-guld i tresteg.
– Och så har jag två GT-guld (1975 och 1981). Jag funderade på att sätta dem på fracken, men jag lät bli, skrattar han.
Vilken medalj värderar du högst?
– Det är så klart olika saker, den här senaste sätter jag stort värde på just nu. Men jag är stolt över det andra också.
Det finns likheter mellan forskningen och friidrottskarriären, tycker han. Tresteg kom att bli hans nisch, en lite ovanlig sport, precis som hans relativt smala akademiska sfär.
– Jag hittade en idrott och ett forskningsområde där inte så många är verksamma, kan man säga, säger Tor Broström.
Kungl. vitterhetsakademien instiftades av drottning Lovisa Ulrika den 20 mars 1753. Akademien har som sitt främsta syfte att främja och finansiera forskning inom humaniora och samhällsvetenskap samt kulturmiljövård.