Priset delades ut under Förintelsens minnesdag i Almedalsbiblioteket. Aimé Rukundo belönas för den medmänsklighet han - och alla andra inom äldrevården - visar. Priset uppmärksammar även den insats som alla invandrare gör i Sverige.
- Jag har jobbat inom äldrevården i södra Visby, bland annat på Fältgatan. Nu har jag en plats i resursteamet, berättar Aimé som kom till Gotland 2008 och som nu läser barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet.
Erfarenheterna från äldrevården har han redogjort för i sina skolrapporter, där han noterat att de äldre kunskaper och erfarenheter är en stor tillgång. Men Aimé Rukundo har andra framtidsplaner än jobb inom äldrevården:
- Jag vill läsa vidare och arbeta med freds- och konfliktforskning.
Aimé Rukundo är lillebror till förra årets stipendiat, Claudien Tuyisabe. Tidigare har även Hanna Landergren fått stipendiet.
Besök i Auschwitz
Till minnesdagen i Visby kom bland andra elever från Högbyskolan. Sedan starten för skolans toleransprojekt 2003 har nio resor för elever och två för personal genomförts till förintelselägret Auschwitz i Polen.
- Nu har 500 elever besökt lägret, summerade läraren Hardy Pettersson och berättade att en ny resa ska göras till våren.
Högbyskolan utvidgar i år resan till att även omfatta ett besök i Srebrenica i Bosnien, staden där 7 000-8 000 personer miste livet i en massaker 1995.
Vårt ansvar för det vi skriver och säger var utgångspunkten för kvällens föredragshållare, Svenska PEN-klubbens ordförande Ola Larsmo. Formuleringar som vid Bollhusmötet i Uppsala 1939 användes som argument för och emot om Sverige skulle ta emot fler judiska studenter hittade Ola Larsmo även när han studerade tidningar från 1990-talet.
- Vi gick igenom en rasistisk tid under 90-talet. Lasermannen, Ny Demokrati, varför såg jag inte parallellerna med 1939, frågade sig Ola Larsmo.
Till det lade han Victor Klemperers noteringar av hur språkets nyanser försköts i tredje rikets Tyskland. "Ord kan vara som mycket små arsenikdoser: de sväljs helt obemärkt, de tycks inte ha någon verkan men efter ett tag verkar giftet ändå" skrev Klemperer bland annat.
Slutligen landade Ola Larsmo i den norske massmördaren Anders Behring Breiviks manifest.
Ordens laddning skruvas upp så att gärningsmannen till slut tror att det dåd han utför är nödvändigt.
- Det är ett språk som man använder för att göra sig redo för att skada.
Tre exempel
Även landshövding Cecilia Schelin-Seidegård talade om ordens betydelse och påminde om tre nu aktuella personer - Fadime Sahindal, Martin Luther King och Raul Wallenberg.
- Låt minnet av dem för alltid leva vidare. De har kämpat för demokrati, tolerans och människors lika värde. Minns vi dem kommer aldrig förintelsen att kunna upprepas, sa landshövdingen.
Förintelsens minnesdag arrangerades av Almedalsbiblioteket, Länsbiblioteket, Högskolan på Gotland, Rädda barnen och Röda korsets byrå mot diskriminering.