Det är tre av skolans konstverk, skapade på 1950-talet av gotlandskonstnärer, som har restaurerats.
Det är en fresk inomhus av Kurt Ullberger, utomhus mot Stenkumlaväg en bildsten av Bertil Nyström, och ytterligare en stenskulptur, men av en okänd konstnär.
– Konstverken var i stort behov av restaurering, säger konservator Rebeca Kettunen som svarat för åtgärdsprogrammet och för rengöring, lagning och retuschering av de aktuella konstverken.
Berit Ångman Svedjemo, intendent för offentlig konst vid Gotlands museum, uppmärksammade behovet av restaurering som har gjorts på uppdrag av Region Gotland med stöd av Länsstyrelsen.
– Projektet har samordnats av Gotlands museum, som har uppdraget att vårda och göra regionens konstsamling tillgänglig, förklarar hon.
Nu förbereder hon en pedagogisk satsning för att uppmärksamma eleverna på regionens offentliga konst som pryder skolan ute och inne.
”Rytm, kraft och rörelseglädje” är titeln på Södervärnsskolans muralmålning skapad av Kurt Ullberger i samarbete med stuckatören Stig Kling.
– Fresken var skadad och klottrad på, berättar konservator Rebeca Kettunen.
Tre gånger sex meter stor med motiv av unga idrottare pryder den sedan 1956 skolans trapphall mot Stenkumlaväg.
– Fresken skapades samma år som de olympiska sommarspelen i Melbourne och Stockholm och kanhända var det ämnet som inspirerade Kurt Ullberger, funderar Berit Ångman Svedjemo.
Gräsmattan utanför Södervärnsskolans fasad mot Stenkumlaväg pryds av en bildsten huggen i kalk av Henna Karlsson i Slite.
Fyra scener med gutniska lekar längst ner och där över kalkbränning, fartyg och fiske och högst upp skördetider är skapade av Bertil Nyström.
– Det är spännande motiv som berättar om Gotland på 1900-talet. Intressant är också att finna färgspår av rött i relieferna som bäst ses i eftermiddagens släpljus, säger Rebeca Kettunen.
På skolans sydvästra sida, bakom ett buskage mot Stenkumlaväg, har en annan stenskulptur frilagts ur grönskan.
– Enligt en inskription är den gjord på Gotland 1955, men av vem vet vi inte. Också stenhuggaren är okänd, men sannolikt är det densamme som huggit bildstenen, alltså Henna Karlsson, säger Berit Ångman Svedjemo.
Den 3,5 meter höga skulpturen är av fossilrik grå kalksten i fyra delar. Basen är kvadratisk med avfasade hörn som bär upp en triangelformad pelare, vilken avslutas uppåt med en kapitälliknande topp som bär upp ett klot.