"Vi ska testa oss fram nu och hitta ett koncept som känns rätt", säger Alex Lithander, ordförande för RFSL Gotland.
Ja, det föreföll vara först när tåget anlände till sin slutdestination i Almedalen som Alex Lithander, ordförande för RFSL Gotland, insåg hur många han haft i hasorna under promenaden från Öster centrum.
– Wow. När vi sökte tillstånd från polisen för den här paraden tänkte vi att blir väl i bästa fall 50 pers, säger han och tittar ut i folkmassan, som sammanstrålat för invigningen av årets pridefestival.
Du väntade dig inte denna uppslutning? frågar vi när han klivit ner från scenen.
– Eftersom pride är mindre i år tänkte vi att det skulle återspeglas i tåget: Litet pride, litet tåg. Så blev det inte, och det är fruktansvärt häftigt att se alla här. Framför allt att det är unga människor, äldre människor, människor jag känner igen och människor jag aldrig sett tidigare, i en salig röra. Snart är vi kanske större än mångfaldsparaden på Almedalsveckan, säger Alex Lithander.
Pride har funnits på Gotland i flera år, men någon parad har det aldrig blivit tidigare. Det har sin förklaring i att festivalen förut arrangerats på hösten.
– Vi har tagit ett omtag nu efter pandemin. Vädret alldeles är för oberäkneligt i november för att ska vara någon idé att ha en parad. Det här är mycket bättre. Nu kan vi vara utomhus, umgås och synas mer än vi gjort tidigare, säger RFSL-ordföranden.
Att programmet är mindre digert än föregående festivaler har inte bara med resurser att göra, även om det är en faktor, framhåller Alex Lithander.
– Vi ska testa oss fram nu och hitta ett koncept som känns rätt. Under pandemin, då många var mentalt och socialt isolerade, lärde vi oss vad som är viktigt: Vårt community och den trygghet och gemenskap som finns där. Därför vill skapa något nytt tillsammans, något som kan växa underifrån och inte pådyvlas ovanifrån.
På en filt lite längre bort hittar vi Mairon Oakley och Jenny Johansson, som båda deltagit i paraden och nu slagit sig ner för en picknick i regnbågens färger. Den senare är förälder till en transperson och föreläser emellanåt om det ämnet.
"Jag är här för att visa stöd för mina barn", säger Jenny Johansson, här tillsammans med Mairon Oakley.
– Jag är här för att visa stöd för mina barn. Därför tycker jag att det är så underbart att se många ungdomar här i dag. Det är de som kan påverka sina kamrater och kommande generationer och kämpa mot den enfaldighet som finns på många håll i dessa frågor, säger Jenny Johanssson.