Gymnasiechef Peter Lerman måste både ta hänsyn till ett ökat elevantal och ny lagstiftning som säger att antalet elever som läser yrkesprogrammet måste bli fler.
Årets andra delårsrapport i Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (GVN) visar att invånare i åldersgruppen 16–18 år kommer att öka med 272 personer fram till år 2027. Ett par hundra av dem väntas söka till regionens gymnasieutbildningar och nu måste gymnasieskolan förberedas på ökningen.
– Det är ganska många olika utmaningar, som att vi måste ha lokaler och vi måste ha behörig personal. En annan utmaning är att hitta APL-platser (arbetsplatsförlagt lärande, red:s anm) ute i arbetslivet för våra elever, säger Peter Lerman, gymnasiechef vid Region Gotland.
Dessutom måste regionen planera för att kunna efterleva en ny lag för gymnasieverksamheten.
– Samtidigt har vi att ta hand om ny lagstiftning som säger att det inte bara är elevernas efterfrågan på utbildning som beaktas när det gäller dimensionering och utbud. Från 2025 ska också arbetsmarknadens behov beaktas, säger Peter Lerman. Han fortsätter:
– Vi utgår från vad Skolverket rekommenderar och generellt kan man säga att för Gotland så vill man att vi ökar antalet platser på yrkesprogram och att vi minskar på de högskoleförberedande programmen.
Peter Lerman berättar att på fastlandet måste kommunerna samarbeta med varandra för att få till ett brett utbud av gymnasieutbildningar. Gotland är som enda kommun undantagen från den bestämmelsen.
– Vi måste tänka lite annorlunda och vi arbetar väldigt nära tillsammans med vuxenutbildningen. Tillsammans försöker vi säkerställa det breda utbildningsutbudet på Gotland, säger Peter Lerman.
Just nu pågår flera utredningar som ska ge svar på hur regionen ska kunna öka antalet platser på de yrkesprogram som finns i dag men också om man behöver starta nya utbildningar.
– Sedan behöver vi samordna den utökningen med vuxenutbildningen, säger Peter Lerman som hoppas att utredningarna ska vara klara i februari nästa år och att förändringarna införs till 2026.
Skolverket vill öka andelen elever på gymnasiets yrkesprogram och minska på antalet som går högskoleförberedande program.
Politikerna ser lokalfrågan som det största problemet att lösa
– Förhoppningsvis kommer det att lösa sig, antingen genom att vi bygger nytt på samma område som vuxenutbildningen eller att vi får ta över Polhemskolans lokaler, säger Rolf Öström (M), ordförande i GVN. Han fortsätter:
– Samtidigt vill vi inte utöka med en massa lokaler som sedan står tomma. Vi vill från politiken att det ska vara en effektivitet när det gäller lokaliteterna.
Fler elever och fler yrkesprogram ska inte kosta mer enligt ordföranden för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Rolf Öström: ”Vi får jobba inom budgetramen vi blir tilldelade.”
Rolf Öström tror inte att en utökad gymnasieskola kommer att påverka budgeten.
– Nej, vi får ju skolpeng för varje elev. Vi räknar inte med mer pengar utan vi får jobba inom budgetramen vi blir tilldelade.