Hälsofarliga partiklar i luften, så kallade PM10-partiklar, har under flera år varit ett problem i Visby. Under Almedalsveckan höll regionen ett seminarium på ämnet, då man bjöd in till in samtal om potentiella lösningar, varav många redan har varit på agendan de senaste året. Seminariet hölls av Simon Hoffman, enhetschef på gata- och parkavdelningen, och Jonatan Levin, miljöskyddsinspektör på Region Gotland.
I Visby överskrids det EU-reglerade gränsvärdet med jämna mellanrum, vilket kan stå regionen dyrt.
– Det är ganska oförutsägbart att veta om vi får ett vite eller inte. Men det gäller att visa att vi gör någonting. Ett vite skulle säkert kunna hamna på flera miljoner, säger Jonatan Levin.
Att människors hälsa kan påverkas är inte det enda problemet med höga nivåer av PM10.
– Vi behöver hantera den här frågan. Det har att göra med exploatering och byggandet av nya bostäder, hälsoriskerna är en annan del. Det finns många delar som detta berör och vi behöver göra någonting, säger Simon Hoffman.
I våras rapporterade Helagotland om regionens senaste försök att minska föroreningarna. Då införde man testområden där man belade vägarna med granitkross vid halkbekämpning.
Bieffekten var då att cyklisterna blev lidande, då det blev vanligare med punkteringar.
– De som cyklar gör ju det ute i luften, och då är det schysstare att ge dem bra luft och punktering än dålig luft och riskera deras hälsa, säger Simon Hoffman.
– Sen finns det också olika typer av granit som är mer eller mindre vass, både tumlad och tvättad. Så det måste vi vara noga med att vi ska titta på, tillägger Jonatan Levin.
Ett annat alternativ som diskuterades var användningen av saltlake, en lösning av vatten och salt. Fördelen i jämförelse med vägsalt är en mindre koncentrerad salthalt. Detta innebär att mindre salt kommer ut i grundvattnet, menar Jonatan Levin.
– Skulle man använda saltning som halkbekämpning på hela ön pratar vi stora mängder. Men i stadsmiljö och där det finns dagvattenavrinning, där det inte kommer ut i grundvattnet, kan det vara en bra metod, säger han.
När åtgärdsprogrammet kom 2019 arbetade man mest med småskaliga testområden. Nu vill man hitta en metod som man kan utöka till större områden.
– Nu jobbar vi med en bredare verktygslåda kan man säga. Det vill vi skala upp och sprida i hela Visby och senare i andra tätorter på Gotland, säger Jonatan Levin.
I Helagotlands rapportering 2017 om den dåliga luftkvalitén skrev man om åtgärdsprogrammet. Då sa Johan Genberg, handläggare på Naturvårdsverket, att programmet skulle innehålla så pass kraftfulla åtgärder att problemet skulle vara löst ”inom en snar framtid”.
– Hittills har vi inte kunnat genomföra åtgärderna fullt ut eftersom vi inte har fått tillräckliga medel från tekniska nämnden. Vi behöver pengar och personal för att kunna göra de här sakerna, säger Jonatan Levin.
Kort sagt handlar den fortsatt underkända luftkvalitén om resurser.
– Jonatan och jag har börjat jobba mer aktivt under de senaste året. Vi har kommit mycket längre på vägen än vad vi gjort tidigare år, säger Simon Hoffman.
– Vi har en mycket bredare politisk förankring nu också. Alla vill att vi ska lösa det här problemet och det är en bra grund att jobba på. Nu gäller det att börja förverkliga det och göra det som vi tror kommer vara aktuellt, säger Jonatan Levin.