Det var i veckan som Gotlands igelkottfond ansökte till länsstyrelsen om att få fånga in och flytta ett antal igelkottar i Riggen. Kvarteret är i stort sett helt tömt och evakuerat på hyresgäster, och ska snart rivas. Då riskerar igelkottarna att mista livet.
Efter att Helagotland skrev om räddningsaktionen har många hört av sig till Lissa Sigrén som skrev under ansökan.
– Jag har fått en karta var igelkottarna finns. Flera har hört av sig och berättat var de är, säger hon.
Att fånga in dem, menar Lissa Sigrén, vore en enkel sak. Men det nödvändiga tillståndet beviljas inte. Länsstyrelsen säger nej, och hänvisar till att en ny ansökan behöver göras hos Naturvårdsverket.
– Jag tycker att det är ganska, ja vad ska jag säga, jag har inte ord. Det är sån byråkrati! Det handlar om att rädda livet på 15 till 20 igelkottar och så sitter länsstyrelsen och vill inte ta i det. De hänvisar till Naturvårdsverket, då kommer det att ta lång tid. Jag blev jätteförvånad, säger Lissa Sigrén om beskedet på fredagen.
Att ta hand om och vårda sjuka igelkottar gör hon helt ideellt, under veterinärs överinseende, i ett av öns jourhem. Igelkottarna i Riggen skulle inte hållas i jourhem utan flyttas och få ett nytt hem vid Langs Hage.
– Vi skulle behöva stödmata dem en tid, eftersom de kan ha svårt att hitta föda och göra bon när de kommer till en ny plats, säger Lissa Sigrén.
Direkt när hon fick avslaget från länsstyrelsen i sin hand skrev hon en ny till Naturvårdsverket. Enligt Lissa Sigrén är det nu en kamp mot klockan, om hon ska hinna få tag i igelkottarna och kunna rädda dem.
– Jag har varit i kontakt med Gotlandshem. De säger att ska vi göra något, då måste vi vara snabba eftersom det är rivning nu i höst.
En klar risk är att den lägre temperaturen utomhus gör att igelkottarna hinner gå i ide.
– Går de in under husen dör de, säger hon.
Länsstyrelsen grundar sitt beslut om avslag på att det först skulle krävas flera tillstånd från Naturvårdsverket, och att det saknas typgodkännande av fångstredskap för att fånga in igelkottarna.
Det har Lissa Sigrén svårt att förstå. Hon hoppas att ärendet inte fastnar i långbänk hos myndigheterna.
– Det hade bara varit att ta på sig ett par handskar och ta en kasse och flytta dem allihopa, säger hon.