Lokalt arbetar Arbetsförmedlingen mest med sĂ„ kallade âprioriterade grupperâ, personer som av olika anledningar har svĂ„rt att komma ut pĂ„ arbetsmarknaden. Under högsĂ€song öppnas fler möjligheter att fĂ„ ut folk pĂ„ jobb, exempelvis inom jordbruk och besöksnĂ€ring.
Sommaren kanske kÀnns lÄngt borta, men nÀr det kommer till sommarjobb Àr rekryteringen i full gÄng. SÀrskilt pÄ en turistdestination som Gotland.
â Det man kanske inte tĂ€nker pĂ„ Ă€r att besöksnĂ€ringen Ă€ven belastar andra verksamheter som vĂ„rd, underhĂ„ll och stĂ€dning. De delarna av samhĂ€llet behöver ocksĂ„ finnas tillgĂ€ngliga under högsĂ€song, sĂ€ger Aleksandar Lazarevski, verksamhetssamordnare pĂ„ Arbetsförmedlingen i Visby.
Han Ă€r sjĂ€lv nĂ„got av en expert i Ă€mnet. Med 13 Ă„r pĂ„ Arbetsförmedlingen och flera Ă„r inom Visbys krogbransch har Aleksandar Lazarevski stenkoll pĂ„ den gotlĂ€ndska sommarrekryteringen â som till största del förmedlas via kontakter.
â Det jag kan sĂ€ga av egen erfarenhet frĂ„n krogbranschen Ă€r att de flesta jobb fĂ„r man genom kontakter och nĂ€tverk. Av alla sommarjobb pĂ„ ön lĂ€ggs bara en viss del ut pĂ„ Arbetsförmedlingens platsbank.
PÄ Gotland Àr ungdomsarbetslösheten lÀgre Àn i övriga landet. En anledning, tror Aleksandar Lazarevski, Àr att mÄnga hÀr fÄr chansen att komma ut pÄ arbetsmarknaden redan i ung Älder, exempelvis genom sommarjobb inom besöksnÀringen.
â Det gör att vĂ„ra ungdomar fĂ„r det lite lĂ€ttare med referenser och erfarenhet i framtiden, de blir mer benĂ€gna att anstĂ€llas nĂ€sta gĂ„ng helt enkelt.
Enligt Aleksandar Lazarevski finns det en rad fördelar med att sommarjobba frÄn ung Älder. SÀrskilt om man vÄgar testa sig fram i olika branscher.
â DĂ„ fĂ„r man en bĂ€ttre bild av sig sjĂ€lv och vad man vill jobba med i framtiden. Det Ă€r jĂ€ttebra nĂ€r man till exempel ska vĂ€lja utbildning.
Den lÄga ungdomsarbetslösheten pÄ ön förklarar Aleksandar Lazarevski med att mÄnga tidigt börjar jobba inom besöksnÀringen.
Ăven den generella arbetslösheten Ă€r lĂ€gre pĂ„ Gotland Ă€n i riket. Aleksandar Lazarevski tror att gotlĂ€ndska arbetstagare Ă€r mer villiga att arbetsvĂ€xla.
â GotlĂ€nningar kan stĂ„ pĂ„ fler ben och jobba med olika saker. Ăr ett yrke inte gĂ„ngbart mĂ„ste man vĂ€nda sig nĂ„gon annanstans.
Enligt honom Àr det dÀrför inte ovanligt att gotlÀnningar arbetat inom vitt skilda branscher, frÄn Àldreomsorg till besöksnÀring och lantbruk.
Varför tror du att det Àr sÄ?
â Det kanske Ă€r nödvĂ€ndigt för att kunna bo kvar hĂ€r. Eftersom vi Ă€r en ganska liten befolkning mĂ„ste vi ha fler Ă€n en förmĂ„ga.
I dag Ă€r det viktigt att kunna arbeta inom flera delar av en verksamhet. âMan kan inte bara stĂ„ i baren och kĂ€nna sig som en kungâ, konstaterar Aleksandar Lazarevski.
Under Aleksandar Lazarevskis 13 Är pÄ Arbetsförmedlingen har mycket förÀndrats. NÀr han började kom folk fortfarande in pÄ kontoret för att skriva in sig.
â Folk kom hit med alla möjliga frĂ„gor, det var högt och lĂ„gt, ibland var det kö in. Det var nĂ€stan som att jobba i krogbranschen igen, sĂ€ger Aleksandar Lazarevski och skrattar.
Ăven arbetsmarknaden ser annorlunda ut i dag. Ett exempel Ă€r att service allt mer ingĂ„r i de flesta yrken.
â Vad man Ă€n jobbar med i dag Ă€r det viktigt att vara duktig pĂ„ att bemöta mĂ€nniskor.
Anledningen, enligt Aleksandar Lazarevski, Ă€r att arbetsmarknaden âbantats nerâ. Nuförtiden Ă€r det inte ovanligt att en person ansvarar för flera delar i en verksamhet.
â Inom restaurangbranschen förvĂ€ntas man bĂ„de diska och vara social mot kunder. Man kan inte bara stĂ„ i baren och kĂ€nna sig som en kung.
Den andra stora förÀndringen Àr sÄklart den snabbt vÀxande digitaliseringen, nÄgot som förÀndrat mÄnga branscher i grunden.
â Digitalisering och service, om det Ă€r nĂ„gonting man ska vara bra pĂ„ sĂ„ Ă€r det dem.
Social och teknisk alltsÄ?
â Ja, det lĂ„ter lite paradoxalt. Men sĂ„ Ă€r det.
En bra instÀllning som anstÀlld Àr att vara positiv och prestigelös, menar Aleksandar Lazarevski.
Till den som söker sommarjobb Ă€r Aleksandar Lazarevskis bĂ€sta tips att anvĂ€nda sitt kontaktnĂ€t â och att vĂ„ga.
â Om du söker ett jobb och fĂ„r nej, eller inte söker alls, gör ingen skillnad. Utmana dig sjĂ€lv att testa. Man klarar mer Ă€n man tror.
Han minns sjÀlv hur det Àr att vara ny pÄ jobbet och rÀdd för att misslyckas. Men med tiden inser man att det inte Àr sÄ farligt, menar han, och upprepas processen tillrÀckligt mÄnga gÄnger vÀxer sjÀlvförtroendet.
Aleksandar Lazarevski menar ocksĂ„ att man inte ska fastna i vad som stĂ„r i annonserna. I mĂ„nga tjĂ€nster, dĂ€r legitimation inte Ă€r ett krav, kan arbetsgivaren i stĂ€llet gĂ„ pĂ„ âmjukare kompetenserâ. Att vara social och villig att lĂ€ra sig kan vara mer vĂ€rt Ă€n arbetslivserfarenhet.
â NĂ€r jag anstĂ€llde folk inom restaurang var det mĂ„nga som hade gĂ„tt bartenderutbildningar utomlands som sökte. Men det var inte alls vad jag letade efter. Jag ville ha nĂ„gon som kunde bemöta mĂ€nniskor och som hade en bra instĂ€llning.
Och vad Àr en bra instÀllning?
â Positiv gentemot kunder, gĂ€ster och medarbetare. Men ocksĂ„ att vara prestigelös, vĂ„ga erkĂ€nna sina brister och vara beredd pĂ„ stĂ€ndigt lĂ€rande.