800 år med medeltida trappa, handel och gräddig semla

På väg upp till Kerstin Stenssons lägenhet tecknar hon med ett lite bekymmersamt ansiktsuttryck mot hissen.

– Ett hus från 1200-talet och man sätter in en hiss... Den sattes in när kommunen hade det här huset. Man hade önskat att de var lite varsammare mot en så här historisk byggnad, säger Kerstin Stensson. 

– Samtidigt så förstår jag ju att deras intresse låg i att göra huset så ändamålsenligt som möjligt för deras verksamhet.

Hon har själv ett komplicerat förhållande till hissen.

– Jag fullkomligt älskar min lägenhet och kommer inte vilja flytta härifrån, och det är ju hissen som gör att jag kommer kunna bo kvar här när jag åldras. Det är lite besvärligt, att väga in det gamla och att det samtidigt ska vara funktionellt.

Hissrummet i byggnadens källare, en tydlig kontrast till husets digra historia.

Foto: Jonas Bäckström Thurgren

Vi befinner oss i Rethwischs hus i kvarteret S:ta Katarina 6 vid Klosterbrunnsgatan – S:t Hansgatan – S:ta Katarinagatan i Visby innerstad. Bygganden uppfördes som ett packhus för 800 år sedan.

– Det finns ett rum som är ganska intakt nere i källaren, men sen är resten av det ursprungliga huset egentligen förstört. Den sista förändringen som gjordes när regionen satt här var spiken i kistan. 

Kerstin Stensson i den medeltida trappan i källaren. Rummet i källaren är det enda som delvis bevarats från när huset byggdes.

Foto: Jonas Bäckström Thurgren

En golvbjälke mellan källarplan och bottenplan analyserades 2011 av det Nationella Laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi vid Lunds universitet och bjälken daterades till vinterhalvåret 1222-23. Hans Linderson, laboratorieföreståndare, beskrev den 2011 som den sannolikt äldsta dateringen för en profan (utan religiöst eller kyrkligt syfte) byggnad i Sverige.

Med den anrika åldern säkerställd, har frågan rests om Rethwischs hus rentutav kan vara Visbys äldsta profana byggnad.

Men nej, så förhåller det sig inte riktigt. Gotlands Museums byggnadsantikvarie Ola Nyström hjälper till att reda ut begreppen för oss.

– Visbys äldsta profana byggnad är kruttornet som uppfördes under 1150-talet, säger Ola Nyström och fortsätter: 

 – Hur ordningen ser ut därefter är inte helt klart. Både tjärkokeriet och ”huset med målningarna jämte Wisby Hof” byggdes innan muren uppfördes vilket innebär att dom är väldigt gamla, sannolikt från 1100-talets senare decennium. Sedan finns delar eller inkorporerade 1100-talskonstruktioner i såväl Donnerska huset som i nya residenset. 

Rethwischs hus i Visby uppfördes som ett packhus för 800 år sedan. När Visbys handelscentrum flyttades upp till Stora torget på 1400-talet växte husets betydelse.

Foto: Jonas Bäckström Thurgren

Med detta sagt så är Ola Nyström imponerad av Rethwischs hus och gläds åt bostadsföreningens initiativ att uppmärksamma detta jubileum.

– Huset på S:ta Katarina 6 är bland stadens äldsta profana hus som då fungerat som bostad sedan hansestaden Visbys tid, det är mäktigt.

800-åringen kommer firas av bostadsrättsföreningen i augusti.

– Det blir lite bubbel och tilltugg för nuvarande och tidigare boende här samt inbjudna gäster. Huvudsaken är att vi träffas och gör någonting för att uppmärksamma dagen. Jag känner att det är viktigt att vårda världsarvet, behålla förankringen i historian och känna till sin närmiljös historia, säger Kerstin Stensson.

Bagaren Henrik Pettersson var verksam i huset och kan 1918 ha gjort den första semlan med grädde. Henrik Pettersson är för övrigt far till skådespelerskan Hjördis Petterson.

Foto: TT/Privat

Det kan också vara så att semlan med grädde föddes i det Retwischska huset 1918, av bagaren Henrik Reinhold Pettersson. Henrik är för övrigt far till Hjördis Pettersson, en av Sveriges största skådespelare genom tiderna. Hjördis växte upp i huset innan det blev dags att ta sig vidare till de stora scenerna på fastlandet. 

Kerstin hoppas att det allmänna intresset för sin boendemiljö och dess historia ska öka.

– Det är en delikat fråga om Visby ska vara en kuliss för turister eller om stadsbilden ska försöka värnas med en levande innerstad året runt med folk som bor i husen. Det blir färre och färre som bor här medan fler och fler företag köper upp lägenheterna här. Jag tror att vi behöver ett gemensamt tänk för att måna om Visby innerstad, säger Kerstin Stensson.