Thomas Bodström har ända sedan barndomen tillbringat mycket tid på Fårö, där familjen har sommarhus.
Den 6 juli valåret 2022 befann sig Thomas Bodström på Fårö, långt från Almedalen och politikerveckan som då var inne på sitt näst sista dygn. Mordet på psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren inträffade vid Donners plats strax efter lunch, men det var först fram mot kvällen som Thomas Bodström fick klart för sig vad som hade hänt inne i Visby.
– Den kvällen åt jag middag med en person som arbetat med Ing-Marie, så hon berättade allt hon visste. På så sätt kom jag liksom rakt in i händelseförloppet och ... den där känslan, minns han nästan tre år senare.
Den där känslan var inte helt främmande för Thomas Bodström, som var landets S-märkta justitieminister 2000-2006.
– Det var ungefär som när Anna Lindh mördades 2003. Henne kände jag ju personligen, så det är lite annorlunda, men overklighetskänslan var densamma. Första tanken var att detta måste vara kopplat till högerextremism på något sätt. Man är ju alltid snabb att dra slutsatser, även om man kritiserar andra för göra precis samma sak.
Dådet skedde i folkvimlet runt Donners plats mitt på dagen. Gärningsmannen greps kort efteråt.
Var detta terrorism eller ett rent vansinnesdåd? Ämnet debatterades flitigt under månaderna som följde. Även Thomas Bodström satt hemma på kammaren och vägde argumenten för och emot.
– Almedalsmordet är speciellt på så sätt att skuldfrågan avgjordes omedelbart. Men fallet väcker andra frågor som är betydligt svårare att besvara och som i viss mån kvarstår. Det var därför vi ville skriva den här boken, säger Thomas Bodström, advokat till yrket.
Boken som avses heter ”Mordet i Almedalen” och blir den femte delen i serien ”Svenska brott”, som juristen skriver i samarbete med journalisten Lars Olof Lampers.
Thomas Bodström och Lars Olof Lampers har tidigare skrivit om flera uppmärksammade fall, bland annat sommarstugemordet i Arboga och Bodenfallet. ”Mordet i Almedalen” utkommer i juni och blir femte delen i serien Svenska brott.
Frågan om mordet ska betraktas som terrorism eller inte är central i boken. När fallet gick till rättegång i slutet av 2022 kom Gotlands tingsrätt fram till att gärningsmannen Theodor Engström inte gjorde sig skyldig till terrorbrott när han högg ihjäl Ing-Marie Wieselgren.
Mordplanerna som avsåg Centerpartiets dåvarande ledare Annie Lööf ska däremot ses som förberedelse till terroristbrott, ansåg rätten.
– Jag förstår det resonemanget. Ing-Marie Wieselgren var inte samma offentliga person som exempelvis Annie Lööf, men hon var ändå symbol för något. Jag kan tycka att det är synd att åklagaren inte överklagade till högre instans, så att vi hade fått ett beslut från Hovrätten, eller ännu hellre Högsta domstolen. För det här är ett fall där det verkligen står och väger, säger Thomas Bodström.
Gärningsmannen Theodor Engström dömdes till rättspsykiatrisk vård för mord och förberedelse till terroristbrott av Gotlands tingsrätt.
Det finns så klart en politisk dimension i den debatten, men här är det framför allt juristen i honom som talar.
– Benämningen terroristbrott används ofta lite slarvigt och slängigt i debatten. Det ställer jag mig kritisk till. För att något ska räknas som terroristbrott måste det röra sig om ett tydligt angrepp på det demokratiska samhället.
Och det kommer man inte undan, att det som hände i Almedalen 2022 i någon mening var ett angrepp på demokratin, menar Thomas Bodström.
– Det är den andra stora frågan som vi tar upp i boken: Hur kan det demokratiska samhället skydda sig mot den här typen av attacker?
Första blomman vid mordplatsen där Theodor Engström tog Ing-Marie Wieselgrens liv den 6 juli 2022.
Ja, hur gör vi?
– Tyvärr kan vi aldrig freda oss helt och hållet. Det är som att säga att vi ska stoppa olyckor i trafiken. Så länge vi har vägar och bilar som kör på dem kommer det att ske olyckor. Det är likadant med det fria, öppna samhället. Den enskilda individen löper alltid en risk att utsättas för den här typen av dåd. Men vi kan skydda samhället, systemet, genom slå tillbaka med demokratiska krafter. Till exempelvis med rättvisa rättegångar.
Tror du att risken för fler dåd i Almedalen ökat i och med det som hände 2022?
– Risken har nog ökat generellt, eftersom den här typen av gärningsman blir allt vanligare. Förut levde de isolerat, nu hittar de andra likasinnade på nätet, där man hejar på varandra och piskar upp stämningen. Men alldeles oavsett är det väldigt viktigt att Almedalsveckan fortsätter. Vi kan inte tillåta att enskilda våldsverkare ställer sig i vägen för demokratiska mötesplatser.
Offret Ing-Marie Wieselgren var psykiater och nationell samordnare för psykiatrifrågor på Sveriges kommuner och regioner.
Thomas Bodström, som rörde sig fritt i vimlet runt Almedalen under sina år som justitieminister, understryker att han aldrig känt sig otrygg under veckan.
– Det fanns ju lite snack om att Almedalen skulle vara det perfekta målet om någon fick för sig genomföra något slags attentat, ändå kändes det aldrig riktigt aktuellt. Mitt intryck har varit att Almedalen är en säker plats att vistas på, vare sig man är där med livvakter eller inte.
Borde vi inte ha varit oroligare?
– Nu har vi ju facit. Det som hänt har hänt. Då går det inte att säga annat än att ja, vi borde ha varit oroligare, säger Thomas Bodström.
”Ordet terroristbrott används ofta lite slarvigt och slängigt i debatten. Det ställer jag mig kritisk till”, säger Thomas Bodström.