Hotellmordet i Visby står med på släktforskaren Peter Sjölunds lista över kalla fall som han vill lösa med hjälp av DNA-släktforskning. På fem veckor lyckade han under 2020, med hjälp DNA släktforskning, lösa dubbelmordet som begicks i Linköping 2004 och som varit en av Sveriges mest omfattande brottsutredningar. Händelsen skildras i miniserien "Genombrottet" som nyligen haft premiär på Netflix.
Om regeringens förslag om att tillåta DNA-baserad släktforskning träder i kraft i sommar som planerat, öppnar det nya möjligheter i en rad brottsundersökningar gällande mord och grova våldtäktsbrott.
Enligt Peter Sjölund finns det runt 800 kalla fall i Sverige varav kanske 20 till 30 skulle kunna lösas med DNA-baserad släktforskning, ett av dem skulle alltså kunna vara mordet som ägde rum på Wisby hotell 1996.
– Ja, om det finns tillräckligt med DNA för att ta fram en släktforsknings DNA-profil, säger Peter Sjölund.
Åklagare Susanne Wihlborg kan i nuläget inte svara på om det finns tillräckligt med DNA från brottsplatsen för att lösa hotellmordet.
– Vi har delar av DNA. Det är inte som i fallet med Linköpingsärendet, så ser det inte ut. Vi har spår, ja men det är inte klockrent DNA som i Linköping, säger hon.
Det olösta mordet på den då 46-åriga nattportiern Christina Olofson på Wisby hotell i december 1996, i folkmun kallat hotellmordet, är sannolikt Gotlands mest uppmärksammade kriminalfall i modern tid. Sedan mordet skedde den 12 december för 28 år sedan har det skrivits mängder av artiklar om händelsen, och det har lagts tusentals timmar på polisutredningen. Någon mördare har dock ännu inte kunnat identifieras.
Utredningen har aldrig varit nedlagd men periodvis har den varit ganska inaktiv.
Ett annat fall som kanske skulle kunna vara aktuellt att titta på, om det finns tillräckligt med DNA, är våldtäkten på Gråbo där en äldre kvinnan med rullator överfölls och våldtogs 2007, vilket Peter Sjölund bekräftar:
– Ja, lagförslaget gäller just mord och grova våldtäkter, säger han.
Även om brottsoffret inte längre finns i livet kan det vara skönt för hennes anhöriga att få ett avslut påpekar Peter Sjölund.
– Och förövaren kanske fortfarande finns i livet, säger han.
Även fallet med det styckmordet på Catrine da Costa, som den gotländske journalisten Johannes Hallbom tillsammans med Dan Josefsson gjort en dokumentär om, hade kunnat vara aktuellt att titta på med hjälp av DNA släktforskning om det inte varit så att DNA saknas.
Under utredningen hittades bevismaterial som polisen tog DNA-prov från men själva DNA:t sparades aldrig.
– De har bara siffrorna och inte själva DNA:t, det är sorgligt, säger Peter Sjölund.
Sedan det mordet som ägde rum för 40 år sedan har tekniken förfinats.
– I dag behöver man bara en tusendels blodsdroppe för att få DNA:t, säger Peter Sjölund.
Peter Sjölund minns skräcken när den så kallade Hagamannen härjade i Umeå under åren 1998 och fram till 2006 då våldtäktsmannen slutligen greps.
– Han kunde hålla på i åtta år. Nu hade vi kunna hittat honom på några veckor, det här är en teknik som är mer effektiv och tillförlitlig än fingeravtryck, säger Peter Sjölund.
När han inte löser brott ägnar sig Peter Sjölund även åt att hitta saknade fäder.
– Jag har hittat 250 pappor på tre år, en av dem fanns på Gotland. Det är samma metod som används för ett hitta dem. Med lite tur kan man lösa ett fall på två dagar, säger han.
Kortfattat går det till så att DNA matchas mot en databas som finns i USA. I databasen finns DNA från 50 miljoner personer som testat sig och gått med på att låta andra få tillgång till deras DNA.
– Det räcker med att man hittar några avlägsna släktingar, säger Peter Sjölund som i sin metod går tillbaka 200 år och matchar DNA med personens släktingar.
Redan när Peter Sjölunds dna-släktforskning löste dubbelmordet i Linköping engagerade sig den gotländska släktforskaren Mats Ekedahl för hotellmordet i Visby. I en intervju med Gotlands Allehanda sa han då: "Det låter kanske skrytsamt, men om det gick att använda DNA från hotellmordet i en släktforskningsdatabas så skulle jag lösa mordet på en timme om mördaren är gotlänning".
Mats Ekedahl menar att den här typen av kartläggningar går snabbt på Gotland eftersom han tillsammans med ett gäng andra gotländska släktforskare redan har kartlagt alla som härstammar från Gotland från tidigt 1700-tal och framåt.