Jagaren USS Paul Ignatius ligger kvar i Visby till lördag. Vart det bär av efter det vill kaptenen inte avslöja.
Den amerikanska jagaren USS Paul Ignatius har kommit till Visby för att bygga relationer med Sverige och försvaret, bunkra bränsle och mat och för att ge besättningen lite ledigt. Ankomsten blev fördröjd ett dygn på grund av vinden men under onsdagskvällen lyckades fartyget lägga till vid kryssningskajen.
– Att lägga till i går var en väldigt utmanande uppgift. Det var mörkt, blåsigt och vågor. Det var galet, säger fartygets befälhavare Corry W. Lougee när Helagotland träffar honom ombord på fartyget.
Paul Ignatius har sedan ett par år tillbaka hemmahamn i Rota i Spanien. Men nu är de ute på en av de regelbundna patrulleringar de gör i Östersjön. De är ute till sjöss mellan fyra och fem månader och genomför bland annat övningar ihop med den svenska flottan.
– Vi tillbringar troligen mer tid i Östersjön än något annat amerikanskt fartyg. Vi genomför olika uppdrag tillsammans med våra partners och Natoallierade. Men en av de viktigaste uppgifterna vi har är att bygga relationer, dels med andra fartyg men också i land, säger kaptenen som varit 27 år i flottan.
USS Paul Ignatius har tidigare besökt nästan alla länder runt Östersjön, men i år är första gången de lagt till i Sverige. De var i Stockholm förra helgen och nu är det alltså Visbys tur.
Gotland har en viktig roll om Sverige blir medlem i Nato, menar fartygets befälhavare.
– Att ha en ö utanför Sveriges kust är extremt viktigt. Det är en väldigt strategisk plats, säger han och fortsätter:
– Ett svenskt medlemskap är väldigt viktigt för Nato. Vi vill ha med alla länder som tror på att andra länder ska få bestämma själva och vara fria och oberoende.
På fartygets brygga brukar det i vanliga fall finnas tre officerare på plats, plus en rorsman.
Kapten Corry W. Lougee berättar att han, och de flesta i besättningen, trodde att de främst skulle patrullera i Medelhavet när fartyget flyttade från Florida till Spanien. Men när kriget i Ukraina startade blev de i stället skickade till Östersjön. Den första hamn de besökte var Tallinn i Estland.
– Det var ganska fantastiskt att se hur de uppskattade att se ett amerikanskt stridsfartyg komma till dem, för dem är frihet ganska nytt. När besättningen såg hur uppskattade vi är fick de ett helt nytt sätt att tänka. De började känna mer stolthet för vad vi gör och vill hellre vara i Östersjön än i Medelhavet, säger kaptenen.
I en av fartygets korridorer hänger minnessaker från besök i olika städer. Här har också den tidigare marinministern som gett namn åt fartyget skrivit sin autograf på väggen. Paul Ignatius var med under andra världskriget, är tidigare marinminister och är nu 102 år gammal.
Fartyget är av klassen Arleigh Burke och är 155 meter långt. Det har en besättning på runt 330 personer, varav ett 30-tal hör till flygdetaljen och hanterar de två helikoptrar som finns ombord. På fartyget finns också två stora gummibåtar som kan användas till olika uppdrag.
– Vi kan försvara mot missiler, vilket är det främsta skälet till att den här typen av fartyg skickades till det här området. Men vi kan också försvara mot luftangrepp, anfall från ytan och våra helikoptrar kan användas till att söka efter ubåtar med hjälp av sonarer de sänker ner under ytan, säger Corry W. Lougee.
Fartyget är bestyckat med bland annat två kulsprutor, luftvärnsrobotar, sjömålsrobotar och ubåtsjakttorpeder.
– När vi skjuter med den stora kanonen här på däck skakar hela fartyget, säger kaptenen.
Den amerikanska jagaren USS Paul Ignatius besöker Visby under några dagar. Fartygets kapten Corry W. Lougee berättar att när de avfyrar kanonen på fördäck skakar hela båten.
Besöket i Visby varar fram till lördag. Besättningen turas om att vara lediga och gå i land men ungefär en tredjedel av dem behöver hela tiden finnas kvar på fartyget. Även kaptenen hoppas kunna få tid att se sig om i Visby.
– Jag gillar att lära mig lite om landets historia och kultur. Jag brukar få hjälp med att hitta de 15 bästa sakerna att göra i staden.