100 ska bort inom vården på Gotland
100 anställda inom hälso- och sjukvården på Gotland ska sägas upp och ingen verksamhet är fredad. Det beslutade vårdpolitikerna i går.Den nya organisation som ska möjliggöra nedskärningarna har dock ännu inte fastställts.
Förklarar. "Man kan inte bara ta bort anställda, man måste ta bort arbetsuppgifter också", säger hälso- och sjukvårdsdirektör Ann-Christin Kullberg. Per-Olof Jacobsson påpekar att det ändå är 1 300 som blir kvar.Foto: ROLF JÖNSSON
Foto: Rolf Jönsson
Vilka som ska gå är inte beslutat - det blir förvaltningens uppdrag att besluta - men klart är att ingen verksamhetsgren är fredad. Grundtanken är att personalminskningen ska fördelas i relation till de olika verksamheternas storlek.
Nedskärningarna görs av ekonomiska skäl, för samtidigt som vårdkostnaderna med automatik ökar med omkring 25 miljoner kronor per år har sjukvården också kravet att ha en budget i balans vid utgången av år 2011. Förra året drog man på sig ett underskott på nästan 40 miljoner kronor och årets första delårsrapport berättar att 2010 inte kommer att bli bättre: Det första kvartalet resulterade i ett underskott på mer än 11 miljoner kronor.
- Min önskan är att vi får komma ikapp för att kunna hantera kostnadsökningarna på ett smartare sätt - men vi når aldrig dit, förklarar hälso- och sjukvårdsdirektör Ann-Christin Kullberg.
Att säga upp 100 personer inom vården på Gotland är ett avstamp för att "komma ikapp".
Tjänstemännen har lagt fram en plan för hur vården ska ledas och organiseras i framtiden. Förslaget, som bland annat går ut på att sudda ut gränserna mellan lasarettets kliniker, har fått hård kritik från bland annat Gotlands Läkarförening. Politikerna backar upp förslaget, men det kommer inte att fattas beslut i denna fråga förrän längre fram i vår.
Är det inte att börja i fel ände att börja med nedskärningarna?
- Ja, det kan man tycka, men att säga upp 100 personer är en smärtsam process. Det kan vara bra att ta den först, så att de 1 300 som blir kvar är de som ska gå in i den nya organisationen, säger Ann-Christin Kullberg.
Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Per-Olof Jacobsson har tidigare sagt att han inte tror att nedskärningarna kommer att märkas så mycket för vårdens brukare. Det tar han nu delvis tillbaka:
- Det kommer att märkas någonstans. Men det är 1 300 som blir kvar, säger han.
Ann-Christin Kullberg räknar med att 100 färre anställda kommer att leda till försämringar i vården:
- Man kan inte bara ta bort anställda, man måste ta bort arbetsuppgifter också. Vi kan inte lösa det här med att personalen springer fortare.
Hon efterlyser tydligare direktiv från politikerna om vilken nivå det ska vara på den vård som erbjuds gotlänningarna:
- Det är viktigt att fastställa vad den gotländska hälso- och sjukvården ska innehålla och vilka pengar vi får för detta arbete. Det hoppas jag att vi får hjälp av kommunledningen att fastställa.
- Om man är detaljist har man missuppfattat sitt politiska uppdrag. Jag har inte den kompetensen. Men jag kan lägga en ram för verksamheten och det har jag gjort i dag.
Så jobbar vi med nyheter