På Stora Tollby gård i Fole odlar Andreas Wiklund grönsaker i mängder men avstår några områden för att gynna den biologiska mångfalden – och viltet.
– Jag har sått lite foderväxter på några mindre markbitar åt rapphönsen, säger Andreas Wiklund.
Det låter enkelt men resultatet är rätt märkvärdigt, eftersom det är till stor hjälp för att bevara mångfalden i naturen vilket också ger större skördar i lantbruket.
Bredvid en åker med majs, löper en lång remsa, fyra meter bred, där han har sått honungsfacelia, vitsenap, cikoria och vårvete.
– Det är näst intill en skyldighet att avsätta någon liten del av marken och lämna till det vilda, säger han.
De ljuslila honunsfacelian bildar en tät matta tillsammans med de andra växterna. Där kan mindre fåglar gömma sig för rävar och rovfåglar. Mot hösten har blommorna befruktats och blivit frö som ramlar ner på backen, serverat och klart att äta för fåglarna.
Här trivs rapphöns. Det finns gott om föda. De blommande växterna lockar till sig insekter av olika storlek. När kycklingarna kläckts är de helt beroende av levande föda och de första veckorna i deras liv äter de bara insekter.
Nu är det inte bara till nytta för fåglarna att satsa på viltåkrar.
Att odla de här växterna lockar pollinatörer som vildbin, fjärilar och blomflugor och det gagnar andra grödor på gården.
– Den biologiska mångfalden gynnas och det gör att jag får bättre skördar, säger Andreas Wiklund som inte kan säga exakt vilket resultat det får.
– Jag sådde de här remsorna i våras så jag vet inte exakt vilken effekt det får. Det visar sig. Jag vet i alla fall att min grönsaksodling tjänar på det, säger han bestämt.
Enligt Svenska Jägarförbundet är det här ett sätt att öka antalet rapphöns som minskat rejält genom åren bland annat på grund av ett storskaligt jordbruk där deras livsmiljö försvunnit. Gotland och Öland är de områden där rapphönsen klarat sig bäst.
Andreas Wiklund berättar att han såg en hel flock rapphöns flyga upp i kanten av en åker för några dagar sedan. Men om de ökat i antal efter första säsongen med viltåker är svårt att säga. Den står kvar på samma plats i tre år. Sedan byter man till ett annat område. Efter hand ska försöket utvärderas.
Han fick frågan av Svenska Jägarförbundet om han kunde tänka sig att ställa upp och avsätta mark till rapphönsen.
– Det lät intressant så jag sa ja, säger han och berättar att han står för marken men har fått en lämplig fröblandning som han sått.
Förutom viltåkrar är lähäckar, kantzoner och skalbaggsåsar åtgärder som gynnar mångfald och balans i naturen.
asa.sveds@gotlandstidningar.se
0739252606