Smärtlindring, stöd till patienter och efterlevande, fortbildning av vårdpersonal är några av de punkter som fanns med när Socialstyrelsen 2013 publicerade rekommendationer och nationellt kunskapsstöd. Tre år senare har en uppföljning gjorts av hur kommuner och landsting följer råden.
I den jämförelse Socialstyrelsen presenterat klarar sig Gotland bra. Här får fler patienter i palliativ vård en skattning av smärta, vilket ökar möjligheten att ge rätt smärtlindring. Gotland är även bättre än riksgenomsnittet på att bedöma munhälsan, även det viktigt vid vård i livets slutskede. Även planeringen av den palliativa vården är bättre än genomsnittet.
2013 kom den palliativa vården i fokus när arbetsgruppen Hospice Gotland ville ha ett samarbetsavtal med Region Gotland för att starta ett hospice med platser för vård i livets slutskede.
Både hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden sade nej till begäran, men konstaterade samtidigt att organisation, resurser och kompetens behövde ses över.
– Vi har gjort mycket sedan dess, bland annat tagit fram en handlingsplan för de mest sjuka äldre. Den palliativa vården är komplex eftersom den berör så många områden. Vi har arbetat med att utveckla samarbetet mellan sjukvården och socialförvaltningen, säger hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Stefaan De Maecker.
Som en följd av handlingsplanen beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden i april i år att inrätta ett äldresjukvårdsteam.
Ansvaret för vården i livets slutskede delas av socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden. Socialförvaltningen har ansvar för den palliativa vården på särskilda boenden och vid korttidsenheten på Korpen, där fyra platser förra året anpassades för vård i livets slutskede. För att platserna ska kunna utnyttjas på bästa sätt behövs dock kompetensutveckling av personalen.
Sjukvårdsförvaltningen har ansvaret på den palliativa slutenvården, som ges på onkologavdelningen på Visby lasarett. Avdelningen ansvarar för det palliativa team som startade för tio år sedan. Teamet består av två sjuksköterskor som arbetar främst med smärtlindring för cancerpatienter. Under 2015 omfattade det stödet drygt 90 patienter. Stödet ges i hem, på äldreboenden men även på korttidsenheten.
I sin rapport bedömer Socialstyrelsen att cirka 80 procent av de som avlider har behov av palliativ vård i livets slutskede. Av de 629 personer som avled på Gotland 2015 registrerades 74 procent i det svenska palliativregistret.
I registret kan man utläsa var de avled. Elva procent avled inom den specialiserade palliativa slutenvården på onkologavdelningen. Ytterligare 26 procent avled på sjukhus. 20 procent avled på särskilt boende, sex procent på korttidsenheten, fyra procent i hemmet med stöd av specialiserad palliativ hemsjukvård och en procent i hemmet med stöd av hemsjukvården.
Av stor betydelse för vården i livets slutskede är det så kallade brytpunktssamtalet, den punkt då den sjukdomsbehandlande vården inte längre är meningsfull och en diskussion behövs om vilka insatser som behövs för att lindra den sista tiden. Region Gotland var 2015 marginellt bättre än genomsnittet.
– Vi lägger stor vikt vid patienternas önskan om var de vill vårdas i livets slutskede, och då är brytpunktssamtalet viktigt, säger Stefaan De Maecker.