”Jag kommer ha en liten lägenhet kvar i Visby. Och jag kommer ha något enstaka konsultuppdrag i Sverige under våren”, berättar Dag Franzén.
Formellt slutar Dag Franzén först vid årsskiftet, då han efterträds av Helena Wessman, men i själva verket är det bara en dryg vecka kvar tills att han kliver ut ur Gotlandsmusikens lokaler i Vibble som pensionär.
– Då sätter jag mig i bilen och sedan ska jag och min fru köra 2 670 kilometer, via Stockholm och Göteborg, båt till Kiel, och vidare till Bryssel där min son bor, berättar Dag Franzén.
Resan fortsätter sedan till Paris och ett restaurangbesök på välrenommerade Bofinger. Färden går sedan vidare till medeltidsstaden Carcassone i södra Frankrike och därefter till slutdestinationen i Sitges, en katalansk kuststad belägen fyra mil söder om Barcelona. Det är en enkel resa, någon retur är inte inplanerad.
– Där ska vi bo, tre minuter från playan där man kan ta ett morgondopp nästan året runt. Men jag kommer ha en liten lägenhet kvar i Visby. Och jag kommer ha något enstaka konsultuppdrag i Sverige under våren.
Flytten är logisk då Dags fru Viviana är från Spanien. Familjen bodde i Barcelona innan flytten till Gotland, då Dag Franzèn våren 2012, efterträdde Bengt Jerkland som chef för länsmusiken på Gotland. Innan dess hade Dag Franzén bott i Bryssel dit han headhuntades 1994 för att bli generalsekreterare för ungdomsmusikorganisationen Jeunesses Musicales International.
Hur har din tid som direktör på Gotlandsmusiken varit?
– Det har varit ganska lugnt, vi har inte haft några större ekonomiska kriser utan jag har i stort sett varje år lyckats ha plus i resultat. Det finns ett kapital också så vi klarar lite svårare tider.
Han lämnar över ett städat bord till Helena Wessman.
– Jag tycker det, och jag tycker att orkestern är superbra just nu, vi har klarat av generationsväxlingar. Vi har unga, hungriga och fantastiskt duktiga musiker.
Tiden är rätt för en förändring menar Dag – både för honom och för Gotlandsmusiken.
– Det är dags även för institutionen, att få en ny chef som tänker på ett annat sätt och prövar nya grejer.
Verksamheten får regionala anslag, men ännu mer i statliga anslag.
– För regionen gör det att Gotlandsmusiken är ett ekonomiskt självspelande piano.
Dag Franzén vid Östertull, där han i början av 1970-talet skapade rubriker.
Dag Franzén växte upp i Visby. Redan 1971 orsakade han rubriker, men inte på grund av det musikaliska. ”Ockupationen av Östertull” blev en riksnyhet, då ett 500-tal ungdomar försökte sätta stopp för rivningen av kvarteret innanför Österport. En av initiativtagarna var Dag Franzén, vid den tiden elev på Solbergaskolan.
– Ja just det. Det där var ju min morsas fel.
Din mamma uppviglade er till det?
– Ja faktiskt, hon tyckte att vi skulle protestera mot rivningen av de medeltida byggnaderna. Så vi kontaktade Södervärnskolan och Anders Brinkborg som var elevrådsordförande där. Vi gick samman och sedan var vi 800 ungar som satte oss på deras maskiner.
Rivningen kunde inte stoppas, men Dag tror att aktionen ändå fick betydelse.
– Jag tror att det hade effekt, för i dag skulle det inte komma på tal att riva medeltida miljöer. Vi var inspirerade av almstriden i Kungsträdgården, almarna åt folket blev Östertull åt folket, säger Dag med ett leende.
Erik Skagerfält, Thomas Sundström och Dag Franzén i samband med uppsättningen av Carmina Burana 2016
Har det varit en inspirerande tid på Gotlandsmusiken?
– Det har det varit. Jag hade carte blanche när jag tillträdde. Det har varit lite stormar hit och dit men de har varit relativt små.
Med ett undantag, covid.
– Pandemin var tuff, men det var den för nästan alla i musiksverige. Vi bestämde oss snabbt för att sätta upp Vibble sessions, digitala sändningar en gång i veckan. Framförallt var det frilansproduktioner, pandemin slog ju hårdast mot alla frilansare. Under 2020 blev det cirka 60 digitala grejer, vilket är mycket för en så liten institution.
Sett till omständigheterna, tog ni er helskinnade ur pandemin?
– Hyfsat. Men vi hann bli grymt trötta på streamad musik, att spela för en kamera är inte så jäkla kul. Publiken har en jäkla viktig roll i en konsert.
Har det kommit ut något positivt ur pandemins kråksång?
– Det finns positiva effekter men just nu har jag svårt att komma på dem. Den stora negativa effekten är att ganska stor del av publiken inte kommer på konserter längre. Man sitter hemma och kollar Netflix och HBO istället.
Tror du publiken kommer hitta tillbaka?
– Nej, men jag tror att vi kommer hitta en ny publik. Vår traditionella publik är ju 55+.
Ska ni exempelvis kasta er in på hiphop-scenen?
– Jadå, vi körde Greekazo i fjol och Tjuvjakt för någon vecka sedan. Vi vill öva upp framtidens konsertpublik. Har man väl satt sin fot på en konsert så är det enklare att göra det nästa gång.
”Jag tycker att Gotlandsmusiken ska vara hela Gotlands musikinstitution och spegla olika sorters musik. Vi har en jävla bra maskin”, säger Dag Franzén.
Samtalet glider in på höjdpunkter under hans år vid rodret.
– Det är vissa konserter som står ut, och det är högst subjektivt vad man gillar. Det finns en del av våra konserter som jag tyckte var skittråkiga det kan jag erkänna men jag tänker inte säga vilka, säger han med ett skratt.
Något som står ut positivt för Dag är hans avslutningskonserter under hösten. I synnerhet Georg Riedel-konserten.
– Georg hamnade på sjukhus och kunde inte vara med, det var jättetråkigt och jag undrade hur det skulle gå med konserten.
Då tog Dag in producenten Kjell Oscarsson från P2.
– Fördelen med det var att Kjell verkligen kunde lyfta Georg, vilket Georg aldrig hade gjort själv. Så det blev en jättefin konsert, med många olika stilar på kompositionen och mycket plats för våra musiker.
Vad är du mest stolt över under din tid som direktör?
– Det finns progression och nytänkande i den här institutionen, samtidigt som det finns en djupt rotad tradition. Jag tror att jag över tid har förändrat mindset hos personalen. Jag tycker att Gotlandsmusiken ska vara hela Gotlands musikinstitution och spegla olika sorters musik. Vi har en jävla bra maskin. Jämfört med mina kollegor runt om i landet, om man ser till pang för pengarna tror jag att vi är klart bäst.
Tillsammans med Länsteatern Gotland har det skett flera lyckade samarbeten.
– Vi har gjort mycket som blev bra. När vi gjorde exempelvis Carmina 2016 så fyllde vi Wisby Strand två gånger, och vi sålde ut i både Linköping och i Jämtland. Det är en rätt häftig publik framgång.
På onsdagskvällen tackades han av i Gotlandsmusikens lokaler, en tillställning han faktiskt helst hade varit utan.
– Ja, jag ville egentligen inte ha den här avtackningen. Vad är det man säger, good boxers don't die, they just fade away. Jag skulle hellre ”fadea” iväg utan en massa pompa och ståt, säger Dag Franzén.
