I år övergick vattenprojektet Testbädd Storsudret från förstudie till projektering. Tack vare ett bidrag på åtta miljoner kronor från innovationsmyndigheten Vinnova och ytterligare åtta miljoner från andra organisationer knutna till projektet, har man nu kommit ett steg närmare målsättningen att göra Storsudret självförsörjande på vatten.
I början av juli påbörjade IVL Svenska Miljöinstitutet det handfasta arbetet med att placera ut mätinstrument på utvalda platser i området. Under två dagar den här veckan har IVL åter varit på plats för att bygga fler överfall i diken för att mäta flöden och byta ut och kontrollera mätutrustning i tre områden.
– Det är mycket som ska hinnas med under de här två dagarna, med vi har stor hjälp av boende här på Storsudret. De är en viktig del i det här projektet, berättar Staffan Filipsson, projektledare vid IVL.
Information från mätstationerna ska samlas in under ett år för att få en bättre bild av den hydrogeologiska situationen i området. Hur djupa är jordlagren och vilka jordarter finns här? Hur mycket vatten flödar i dikena och hur ser grundvattennivåerna ut?
– Vi ska hitta ett sätt att hålla kvar vattnet. Snön ligger inte kvar lika länge på våren och får inte möjlighet att långsamt sippra ner och fylla på grundvattnet. När det regnar kommer det ofta väldigt mycket på en gång och rinner snabbt ut i havet via diken och åar. Så ser det ut i hela världen. Om vi nu kan vara duktiga och utveckla ett hållbart system kommer vi att ligga i framkant och bidra med nya lösningar på ett globalt problem, spår Staffan Filipsson.
I ett skogsparti, bara ett stenkast från den gamla fotbollsplanen i Vamlingbo arbetar Lisette Graae, forskare vid IVL och Johan Boström från miljöteknikföretaget In Situ. Johan Boström har just bytt ut mätutrustningen vid ett grundvattenrör.
– Det är en helt ny produkt från ett amerikanskt företag som har arbetat med miljömätningar sedan 70-talet. All data kommer nu att skickas till en dator så att du slipper åka ut och hämta den på alla ställen, berättar han.
– Vi hoppas även att skolor i förlängningen ska kunna koppla upp sig och få användning av informationen i sin undervisning. Eleverna kan till exempel se hur snabbt grundvattnet stiger när det har regnat och vad som händer under marken, fyller Staffan Filipsson i.
Det sägs att jordlagren är tunna här på Storsudret. Hur ser det ut just här?
– Just här är jordtäcket förhållandevis djupt och det märks att det är mycket sand här för återrinningen är snabb när vi pumpar ut vatten ur röret, berättar Lisette Graae.
Projektet kommer att pågå under fem år och en av målsättningarna det kommande året är att hitta platser lämpade för lagring av regnvatten i grundvattendammar.
– Om det är möjligt skulle idealet vara att hålla vattnet cirka en halv meter under marken som en våtmark under jorden. Fördelen med det är att man inte påverkar markanvändningen och avdunstningen och risken för bakterier i vattnet minskar.
Ni har redan samlat vissa data under sommaren. Har ni fått någon spännande information?
– Nja, ingen samlad bild annat än att det är väldigt torrt. När vi var här i våras var det en massa vatten på åkrarna och överallt. Att se hur fort det kan försvinna är ganska intressant och visar verkligen på behovet av det här projektet, svarar Staffan Filipsson.