Förhandlingen om att få sänka gränsen för nivån i Tingstäde träsk ytterligare 20 centimeter skulle ha hållits i går. Den ställdes dock in efter att länsstyrelsen yrkat att ansökan avslås om regionen inte kompletterar sin miljökonsekvensbeskrivning.
Sedan 2017, då regionen senast fick tillstånd att sänka nivån, har nya uppgifter tillkommit. Länsstyrelsen menar att agkärren vid träsket ligger högre än regionen räknat med, och att risken för att de torkar ut är större än beräknat. Dessutom har länsstyrelsen tittat närmare på hur träsket återfyllts efter de senaste somrarnas vattenuttag.
– Ser man till de senaste fem åren är återfyllningen inte så robust. Om agkärren torkar ut en kortare period är det nog ingen fara, men står de torra mer frekvent kommer agen att ta skada, säger Henrik Johansson som är naturvårdshandläggare vid länsstyrelsen.
Särskilt stor risk löper agkärr om de står torra vintertid. Då fryser rotsystemet och agen dör. Fyra av de fem senaste åren har återfyllningen av träsket varit så liten att vattennivån inte nått upp till agkärren i början av januari.
– Vi har inte sett sådana skador ännu, men sker det kan naturtypen komma att försvinna och nya växter att ta över områden som i dag är agkärr, säger Henrik Johansson.
I Tingstäde träsks östra del finns Grodvät, 24 hektar våtmark som sedan 2005 är Natura 2000-område.
– Enligt miljöbalken får en myndighet inte ge tillstånd till åtgärder som skadar ett Natura 2000-område, påpekar Henrik Johansson.
Är det uppenbart att sänkningen skadar naturvärdena kan domstolen inte bevilja tillstånd. Det finns dock en möjlighet att göra undantag. Regeringen får, enligt miljöbalken, ge tillstånd för verksamhet som skadar ett Natura 2000-område om det finns ett väsentligt allmänintresse och om det saknas alternativa lösningar. I sitt yttrande konstaterar länsstyrelsen att en vattenbrist på Gotland skulle ge sanitära risker, påverka verksamheten vid exempelvis Visby lasarett och inom näringslivet. Någon värdering mellan skada på naturvärden och riskerna vid en vattenbrist gör inte länsstyrelsen.
– Det blir upp till regeringen att bedöma, säger Henrik Johansson.
Om regeringen avgör frågan och beviljar tillstånd, sker det under förutsättning att Region Gotland gör någon form av kompensation. Vanligtvis brukar förlust av skyddsvärd natur ersättas med marker med samma naturtyp.
Ny förhandlingsdag i mark- och miljödomstolen är den 4 juni.
– Det gör inte så mycket att det försenas. Domstolen har lovat oss ett beslut före midsommar, och som det ser ut nu behöver vi inte utnyttja den lägre gränsen förrän i augusti, säger Susanne Bjergegaard Pettersson som är chef för regionens vattenenhet.