Dammarna fyllda trots lite nederbörd

Trots en nederbördsfattig vinter har de flesta lantbrukare som har bevattningsdammar lyckats fylla dem inför odlingssäsongen.

Bevattning. Tusentals hektar åkermark är beroende av bevattning. Trots den nederbördsfattiga vintern är det tillräckligt med vatten i de flesta dammarna.

Bevattning. Tusentals hektar åkermark är beroende av bevattning. Trots den nederbördsfattiga vintern är det tillräckligt med vatten i de flesta dammarna.

Foto: Jönsson Rolf

Vattenbristen (GA)2016-04-01 10:57

På Gotland finns över hundra bevattningsdammar. De allra flesta fylls genom att man samlar ytvatten under vinterhalvåret.

– Vi har en bevattningsdamm på 70 000 kubikmeter. Det tog längre tid att fylla den i vintras och den är inte riktigt full, men jag känner mig trygg inför sommaren. Det finns vatten så det räcker till, säger Andreas Nypelius i Lokrume.

Med den nya dammen kan gården utöka satsningen på grönsaksodling, bland annat lök, sallad och rotfrukter.

Hos Tobias Hansson vid Binge i Alva är läget inte lika bra för hans damm med plats för 120 000 kubikmeter.

– Vi brukar ta vatten från diken, men i år har vi inte pumpat in någonting alls i dammen. Det har ju knappt regnat någonting i år, så det är torrt i dikena, berättar han.

I dammen finns det ändå 50 000 kubikmeter.

– Jag bevattnar 75 hektar som jag har spannmål och oljeväxter på. Vattnet räcker den här sommaren, men för att klara bevattningen under 2017 måste jag ha dubbel tillrinning under vinterhalvåret, säger Tobias Hansson.

Vid Ringome i Alva är lantbrukarna inte beroende av ytvattentillgången.

– Nej. Vår bevattningsdamm fylls med avloppsvatten från Hemse. Vi är ett tiotal lantbrukare som bevattnar 500 hektar med det vattnet. Det är en bra form av återvinning, säger Per Alvinge som nyligen avgick som ordförande för samfällighetsföreningen som driver dammen.

När det gäller grundvattnet säger senaste rapporten från SGU (Sveriges geologiska undersökning) att nivåerna är extremt låga i sydöstra Sverige. SGU har på flera håll aldrig tidigare uppmätt så låga nivåer. Det är en av orsakerna till att Region Gotland beslutat om det bevattningsförbud som börjar gälla i dag för flera av de som är anslutna till det kommunala nätet.

Även om de flesta lantbrukarna inte har kommunalt VA så påverkas de av den låga grundvattennivån, särskilt de som har många djur och som tar vatten ur egna brunnar.

– Grundvattennivån har varit sjunkande ända sedan 2014. Tillgången på vatten varierar, det är stora lokala skillnader. Det finns flera lantbrukare som tvingas hämta vatten från tappställen till sina djur till och med på vintern, säger Ulf Smedberg som är ordförande i Gothemsåns vattenråd.

– Har man mjölkkor måste det vara dricksvattenkvalitet, det kräver Arla, tillägger han.

Ulf Smedberg är orolig för vad ett högt uttag av grundvatten kan innebära på längre sikt:

– Blir grundvattennivån för låg ökar risken för saltvatteninträngning. Av den anledningen är regionens satsning på att avsalta havsvatten bra.

Vattenbristen

Från 1 april råder bevattningsförbud på stora delar av södra Gotland för hushåll anslutna till regionens VA-nät. Regionen levererar cirka fyra miljoner kubikmeter vatten årligen. Av det är tre fjärdedelar grundvatten och en fjärdedel ytvatten.

Jordbrukets bevattning uppgå till cirka 3 miljoner kubikmeter ytvatten per år.

Till djurhållningen behövs cirka 1,7 miljoner kubikmeter grundvatten per år.

Totalt förbrukar Gotland 6,9 miljoner kubikmeter grundvatten och 4,3 miljoner kubikmeter ytvatten per år.

Fakta: Region Gotland.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om