Torkan riskerar sänka skörden

Grundvattennivån är alarmerande låg på stora delar av Gotland och för lantbrukarna är bristen på regn ett orosmoment som riskerar att sänka skörden.

Köttproduktion. Charolais är ursprungligen en fransk köttras men i Sverige har det blivit en blandning av djur från Frankrike och Kanada.

Köttproduktion. Charolais är ursprungligen en fransk köttras men i Sverige har det blivit en blandning av djur från Frankrike och Kanada.

Foto: Anna Ekeroth

Vattenbrist2016-06-07 11:00

Roger och Petra Gillerfors, som driver Myre gård i Mästerby, startar varje morgon med frukostmöte på uteplatsen där de ser ut över åkrarna. Just nu blommar rapsen och lite längre bort står en bevattningsmaskin som metodiskt sprutar ut kaskader av vatten över vårkornet. Det är varmt, strålande sol och vinden blåser friskt över åkrarna.

– Torka, sol och blåst är det absolut sämsta. Vädret är inte så roligt men att sitta här och se bevattningen, det lugnar lite i själen, säger Roger Gillerfors.

På gården har de, beroende på årstid, mellan 250 och 450 nötdjur. De odlar potatis, raps, ärtor och fyra olika sorters spannmål. Än så länge ser skörden ut att kunna bli bra men det behövs regn.

– Men blir det inte regn nu inom någon vecka så sänker det skörden, säger han.

På åkrarna finns det områden som växer lite sämre och Roger Gillerfors ser hur fläckarna blir större för varje dag som går utan nederbörd.

Med bevattningsmaskinen kan de vattna mellan 4,5 och 5 hektar om dagen, som då får ungefär 25 millimeter vatten.

­– Men regn behöver vi. Det är ingen som är så glad om det regnar som de som håller på med bevattning, säger Roger Gillerfors.

Allt vatten de använder till åkrarna kommer från egna vattenmagasin i dammar som fylls på under vårfloden. Även om det inte finns kommunalt vatten i Mästerby så skulle det vara otänkbart att vattna med det.

Kvällen innan blev de klara med årets första vallskörd och på gården ligger nu 1 000 stora vita ensilagebalar.

– Vi fick ungefär 90 procent av fjolårets vallskörd, säger han.

Att skörden blev sämre i år beror i första hand inte på att det varit torrt utan på frosten.

En stor lastbil svänger in på gården för att hämta några av tjurarna som växt till sig under vintern. Tjurarna växer med 2 kilo per dag varav 1,2 kilo är kött.

­­– De har fri tillgång på allt. De får egenproducerat proteinfoder, ensilage och sen lite hö för strukturen. Vi är självförsörjande på all mat till djuren.

Det är med blandade känslor som lastbilen åker i väg till slakteriet.

­– När bilen åker har man pengar på kontot två veckor senare, säger Roger Gillerfors.

Både Petra och Roger hoppar in till tjurarna som kommer fram och vill bli kliade.

– Man har ju sina favoriter, 2205 är en sådan, säger Petra Gillerfors.

Hon är inne hos tjurarna flera gånger varje dag. De har koll på alla individer och kan direkt se om något skulle vara fel. Den nära hanteringen gör även att djuren blir lättare att hantera. Tjurarna går i stora grupper med hundra djur i varje box, när de skickas i väg åker de med de djur de växt upp tillsammans med. Lastningen går smidigt och innan lastbilschauffören åker in mot stan passar han på att ta med sig en säck potatis.

Även på Alvans gård i Rute märker lantbrukaren Jonas Henriksson av torkan. Han har 40 mjölkkor och 40 tackor samt ungdjur. Han odlar både vall och spannmål till djuren.

– Jag har ännu inte skördat eftersom jag haft problem med min maskin, säger han.

Även om vallen växt bra så märks det att det är torrt.

– Det har växt men det märks skillnad bara de här senaste dagarna när det varit så varmt, säger han.

Jonas Henriksson vattnar inte sina åkrar och det lilla regnet som kom under försommaren räcker inte för att grödorna ska växa optimalt.

Just nu har han vatten i brunnen men på längre sikt är han orolig för andra vattenproblem.

– I dagsläget är jag inte orolig för att jag inte ska ha vatten i brunnen men börjar de bryta mer kalksten här så vet man inte hur det blir med vattnet, säger han.

Att grundvattennivån är låg, är enligt Jonas Henriksson, inget som direkt påverkar grödorna.

– Vattnet ligger så långt ner under ytan att rötterna ändå inte räcker ner. En jämn och fin nederbörd vill man ha, men det är väl önsketänkande, säger han.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om