När det piper i Krista Van Vliets metalldetektor hittar hon ett litet huvud till en dräktnål i brons i jorden. Att få chansen att bidra till ökad kunskap om platsen driver henne.
Det piper nästan oavbrutet i de tio metallsökarna ute på åkern. Så är också boplatsen i Väte känd för sin rikedom sedan nära 2 000 år.
– Det är jätteroligt att det bidrar till kunskapen om platsen, säger Krista Van Vliet och håller upp ännu ett fynd: Ett litet huvud i brons till en dräktnål från tidig vikingatid.
Hon är en av tio medlemmar i SMF, Sveriges metallsökarförening, som i samarbete med länsmuseet hjälper arkeologerna att söka av ett större område. Det är första gången det sker på Gotland.
– Det känns helt fantastiskt och det trodde man aldrig skulle hända, med tanke på historien och den syn man haft med plundringar, säger Frank Leverin, ordförande för föreningens 270 medlemmar.
Frank Leverin, ordföranden i Sveriges metallsökarförening, menar att känslan är fantastisk att han och några av de 270 andra medlemmarna nu fått chansen att vara med och söka på Gotland. Per Widerström hoppas att samarbetet kan fortsätta på fler platser.
Med svepande rörelser för han sin metallsökare över jorden, för att när det piper gräva upp vad som döljer sig i jorden. Per Widerström, arkeolog vid Gotlands museum, finns till hands och servar med vatten och granskar det som hittas.
– Det här går rakt in på kontot för Gotlands historia, säger Per Widerström, tacksam över den ideella hjälp föreningen nu bidrar med.
På åkern bakom familjen Thunegards gård i Väte letar Sveriges metallsökarförening fornfynd. En rik mängd av fynd visar att platsen varit bebodd sedan nästan 2 000 år.
En liten prydnad i brons, som kan ha suttit på ett skärp, ger utslag i metalldetektorn och kommer nu att byta åkern i Väte mot en skyddad plats i museets samlingar.
Även om det är första gången för Gotland har medlemmarna i metallsökarföreningen ett inarbetat samarbete med andra museer på fastlandet.
– Vår styrka är att vi är så många. Som mest har vi varit 50 personer, då går vi med en utrustning på ett sammanlagt värde av en miljon kronor. Vår belöning för det ideella arbete vi gör är tillfredsställelsen över att få vara med och hjälpa till att öka kunskapen om de som bott och levt här, säger Frank Leverin.
Genomsökandet av åkern och familjen Thunegards trädgård påbörjades i söndags, och avslutas på tisdag. Redan första dagen hittade Frank Leverin ett dräktspänne i brons från vendeltid.
– Det är fantastiskt varje gång man hittar ett historiskt föremål. Det här spännet har legat här i jorden i 1 300 år sedan någon tappat det. Att få hålla det i sin hand känns helt fantastiskt, säger han.
Historiskt mycket intresserade gotlänningen Axel Klint läste om arkeologen Per Widerström och projektet i Väte i tidningen och hörde av sig. Nu är han medlem i föreningen för metallsökare och har gjort sina första arkeologiska fynd. ”Helt otroligt”. säger han.
För gotlänningen Axel Klint är det premiär med metallsökare och han är hänförd över att få chansen att vara med och gräva upp historiska föremål. Fynden lät inte heller vänta på sig.
Bland medlemmarna i föreningen hör gotlänningen Axel Klint till de absolut nyaste.
– Jag läste ett reportage om det här i tidningen och ringde till Per Widerström. Jag fick låna en metallsökare och det här är en barndomsdröm som går i uppfyllelse, säger han med ett stort leende.
Att lära sig hantera en metallsökare fick han hjälp med av de hitresta medlemmarna.
– De är extremt rutinerade, och reser land och rike kring. Att få hitta det här känns helt osannolikt, säger Axel Klint och visar ett ihåligt föremål i brons, en snirkligt liten gjuten detalj från tidig vikingatid.
Arkeologen och forskaren Martin Rundkvist styr med komradion i sin hand var medlemmarna i föreningen ska söka med sina metalldetektorer.
Varje fynd, mynt, dräktspännen, viktlod och fragment av guld, registreras och får en egen påse.
Åkern har delats upp i sökrutor och varje person med metalldetektor bär GPS. Arkeologen och forskaren Martin Rundkvist koordinerar alla via komradio från ett av boningshusen. Framför honom finns en mängd föremål – alla i varsin uppmärkt liten påse.
– Den här typen av projekt hade inte gått att genomföra annars, säger han om samarbetet med metallsökarföreningen.
Danska arkeologen Charlotte Fabech i samspråk med gotländske arkeologen Per Widerström. I Danmark ser lagarna helt annorlunda ut och privatpersoner med metallsökare tillåts hjälpa museerna att hitta historiska föremål i jorden.
Ett medeltida relikskrin har haft denna utsmycknad, tillverkad i brons och ursprungligen emaljerad i en stad i norra Frankrike. Fragment av färg finns ännu kvar.
De föremål som nu hittas styrker bilden av att familjen Thunegard är den senaste länken i en kedja bofasta på platsen sedan åtminstone 1 800 år. Redan för 30 år sedan var danska arkeologen Charlotte Fabech med och grävde på gården. Nu är hon åter på plats, för att följa vad medlemmarna i metallsökarföreningen gör för fynd.
– De blir otroligt duktiga på att veta vad de hittar. I Danmark har vi en annan lagstiftning och där kan den som äger en detektor fråga markägaren om lov. Det man hittar får man sedan inte behålla, utan det lämnas till det museum som finns i området, säger hon.