Tillsammans med maken Göran Hoas har Margareta drivit gården i Västerhejde sedan det sena 90-talet. Med hjärta och envishet har de drivit den åt det håll de själva ansett det rätta.
Det som till en början var ett motvilligt övertagande av makens föräldragård har lett till en rad utmärkelser och dessutom heltidssysselsättning för tio personer och säsongsjobb för ytterligare 30.
Men den ekologiska profilen mötte alltså en del ifrågasättande i inledningsskedet.
– Vad ska det här vara bra för, undrade många, säger Margareta Hoas.
Margareta är gäst i veckans avsnitt av Gotlands Medias podcast ”Snacka om affärsliv” där hon av programledaren Nina Rung intervjuas om företagandet men också drivkraften att hela tiden tänka i nya banor.
Men intet hade det blivit om inte läraren Göran Hoas kommit till Gotska Sandön med sin klass den där sommaren 1989.
– Jag hade sommarjobb där och det var där vi träffades första gången. Jag minns han frågade om jag hade kaffe för han hade bullar. Sedan dess har vi fikat ihop varje dag, berättar Margareta Hoas.
Hon förtäljer också att maken i själva verket inte kommit särskilt långt i livet.
– Han är ju född på gården, i vänstersängen i sovrummet. Nu sover han till höger så han kom bara någon meter.
De skulle inte ta över gården efter Görans föräldrar. Nej, de skulle leva på Sudret och Margareta skulle ägna sig åt sin konst. Bildkonst och kalligrafi är ett stort intresse.
Men det blir sällan som man tänkt sig.
Margareta Hoas berättar i podcasten:
– Till slut köpte vi ändå gården, i januari 1997. Görans pappa hade då drabbats av ALS och vi hade just fått vårt första barn.
Hon minns hur svärfadern där han låg på Visby lasarett, oförmögen att röra sig, beskrev hur det skulle bespruta jordgubbarna och hur hon själv, med dottern i famnen, kände att det är helt galet att spruta gift på det som sedan ska ätas.
I den sekunden föll allting på plats.
Sedan dess har de arbetat sida vid sida, Margareta och Göran. Båda gick in med lika mycket kapital, gården är deras gemensamma idé och passion.
Men det tog tid innan de förstod vad de egentligen höll på med och att de var före sin tid med ekoodling och med tiden prisbelönt restaurangverksamhet med bara egna råvaror.
– Vi tänkte att vi gör det för vår egen skull. Först senare har insikten kommit vilket ansvar vi alla har för jordklotet överlevnad.
Avsnittet går att lyssna på här samt på Spotify. I förra veckans premiäravsnitt intervjuades affärsjuristen Elisabet Kalkhäll, före detta vd för Gotlandshem.