Lars Vallin vid dÀmmet som reglerar djupet i Paviken. MÄlet med ÄtgÀrderna Àr att höja sjöns nivÄ och underlÀtta för frÀmst gÀddans lek.
AUGUSTI
De senaste Ären har Sportfiskarna, tillsammans med Wadets samfÀllighetsförening, utfört ÄtgÀrder i Paviken. Bland annat har de grÀvt bort igenvÀxta delar av sjön och gjort ett dÀmme för att reglera vattenmÀngden i sjön. Syftet har varit att höja nivÄn i sjön, nÄgot som gynnar fÄgellivet men framför allt fisklivet.
â Det Ă€r framför allt sen vĂ„r och tidig sommar som man vill ha högt vatten sĂ„ att gĂ€ddan ska kunna leka i sjön, sĂ€ger Lars Vallin, projektledare pĂ„ Sportfiskarna.
Han berĂ€ttar att det finns tvĂ„ olika bestĂ„nd av bĂ„de gĂ€dda och abborre: De som lever hela sitt liv lĂ€ngs Ăstersjöns kuster och de som vandrar upp i sötvatten för att leka. De som vandrar Ă„tervĂ€nder sedan till Ăstersjön och Ă€ven ynglen tar sig ut till havet. För att se om det man gjort har haft nĂ„gon effekt pĂ„ fiskvandringen har man gjort provfisken med spö och ryssja, bĂ„de före och efter Ă„tgĂ€rderna.
â Innan vi gjorde Ă„tgĂ€rderna var det jĂ€ttedĂ„ligt med gĂ€dda, man fick bara nĂ„gon enstaka. Men nu i höstas, efter dĂ€mmet, sĂ„ fĂ„ngades faktiskt en hel del gĂ€dda sĂ„ det kĂ€nns som att det gĂ„r i rĂ€tt riktning i alla fall nĂ€r det gĂ€ller gĂ€dda, sĂ€ger Lars Vallin.
Men provfisken Ă€r tidskrĂ€vande och för att ta reda pĂ„ hur fiskvandringen mellan Paviken och Ăstersjön ser ut, har Sportfiskarna nu satt upp den första fiskkameran pĂ„ Gotland vid utloppet frĂ„n Paviken.
â Fisken leds in med ett nĂ€t sĂ„ att den passerar kameran, som sitter under vatten. Den har algoritmer som dels kan kĂ€nna igen vilka fiskar det Ă€r, dels hur lĂ„nga de Ă€r. Var femte minut tas det en stillbild och nĂ€r nĂ„gonting passerar kameran sĂ„ filmar den, sĂ€ger Lars Vallin. Han fortsĂ€tter:
â DĂ„ ser man fisken som simmar förbi. Man kan sitta framför datorn eller i telefonen.
Vad tycker du om det?
â Det Ă€r barnsligt roligt, sĂ€ger Lars Vallin och skrattar lite generat.
Det finns ingen el vid Paviken och kameran drivs med solceller. Inte optimalt nÀr det Àr december och grÄtt mest hela tiden och det har varit en del driftproblem under hösten. Sportfiskarna har fÄtt Äka ut med ett aggregat för att ladda kamerans batterier. Dessutom Àr det just nu sÄ mycket vatten att fisken kan passera vid sidan av nÀtet och kameran. Men nÀr kameran har varit i gÄng har Lars Vallin kunnat se en del fisk simma förbi den.
â Vi har fĂ„tt mört, abborre och hĂ€romdagen första gĂ€ddan, sĂ€ger han.
Lars Vallin berÀttar att fiskkameran ska fÄ ström frÄn solceller. Under vintern Àr det dock för mörkt och för lite sol och batterierna fÄr laddas med en generator i stÀllet.
Men varför Ă€r det dĂ„ sĂ„ angelĂ€get att öka gĂ€ddbestĂ„ndet, som enligt Lars Vallin Ă€r âskruttâ och âjĂ€ttedĂ„ligtâ? Jo, för nĂ€r det Ă€r fĂ„ gĂ€ddor fĂ„r det konsekvenser för miljön i Ăstersjön. Rovfiskar som abborre och gĂ€dda hĂ„ller bestĂ„ndet av till exempel spigg nere. NĂ€r antalet rovfiskar minskar, ökar spiggen. Spiggen Ă€ter de smĂ„djur som betar pĂ„ algmassorna. NĂ€r smĂ„djuren försvinner, brer algmattorna ut sig. DĂ€rför behövs fler gĂ€ddor.
â DĂ„ fĂ„r man kontroll uppifrĂ„n och inte nedifrĂ„n. Kan man fĂ„ tillbaka det systemet fĂ„r man ocksĂ„ tillbaka friskare kustvikar, sĂ€ger Lars Vallin.
För att fisken ska kunna ta sig in och ut ur sjön Àven nÀr vattnet Àr lÄgt har Sportfiskarna grÀvt ett sÄ kallat omlöp dÀr vattnet Àr djupare.
Fiskkameran i Paviken Àr ett första test av metoden, berÀttar Lars Vallin som hoppas kunna fÄ till fler kameror pÄ andra platser pÄ ön dÀr det saknas uppgifter om hur fisken rör sig.
â Till exempel öringvandring i Ă„ar dĂ€r vi inte haft nĂ„gon övervakning tidigare. Eller gĂ€ddlokaler som Ăsterbymyr. DĂ€r skulle det vara intressant att sĂ€tta en sĂ„dan hĂ€r i Ă„n och se hur mycket som passerar.