Olof har tagit fram en bok om Pettsson och Findus och satt sig i soffan. Treårige Alvar har krupit upp i knät. Hillevi sitter bredvid och läser – på gutamål.
– Jag översätter samtidigt som jag läser, berättar Hillevi och läser vidare om ”hyns” och annat när Pettssons steker ”pannkake”.
Hillevi Knutas växte upp i Rone. Föräldrarna pratade inte gutamål, men språket hördes i grannlaget. Olof Persson har haft en längre väg till gutamålet.
– Mina föräldrar är inflyttade från fastlandet, så det pratades inte gutamål i hemmet. Och när jag gick i skolan i Roma var ”Summan kummar” det närmaste gutamål vi kom, säger han.
När Alvar föddes bestämde sig Hillevi och Olof att börja lära sig och prata så mycket gutamål de kunde hemma, så att Alvar också fick växa upp omgiven av den uråldriga dialekten.
– Jag började med att lyssna på gamla avsnitt av programmet Gutamål, som ännu finns sparade på Radio Gotlands sida. På biblioteket lånade jag inspelningar av Fäi-Jakås brev, som jag hörde i bilen på väg till jobbet, berättar Hillevi Knutas som arbetar som kantor i Vänge församling.
Intresset för gutamål har gjort att Hillevi gått med i Gutamålsgillet, som har en del böcker för de yngre.
– Vi brukar läsa ur ”Bysar u slikkt”. En berättelse, Vanja Olssons ”En svartar hund i Mästarböi”, är särskilt rolig att läsa eftersom handlingen utspelar sig här hos ”astäuen”, berättar Hillevi.
Ett annat sätt att få gutamål i huset är att lyssna på Dan u Kjell, som sjunger om allt från ”en läitn sork” till att rappa om livet som mjölkbonde.
– Det borde finnas mer att lyssna på som passar för barn, tycker Olof.
I köket ligger Gutamålsgillets tallriksunderlägg med gutamålsord och teckningar på bordet. De ger en anledning att prata gutamål kring matbordet.
Det är spännande hur gutamålet påverkar ens identitet, tycker Hillevi Knutas, och hur språket påverkar hur man blir bemött.
– Man får bestämma sig hur man ska prata, till exempel när man är på banken eller ber om hjälp i en affär. Jag är lite rädd att bli sedd som en bakåtsträvare, men samtidigt tycker många det är coolt att höra gutamål, säger hon.
För att sprida gutamålet är Hillevi Knutas inte bara med i Gutamålsgillets facebookgrupp. Hon startade en egen, ”Ler di gutamål”. Och när Buldardagen hölls nyligen tog hon initiativ till att barn och ungdomar skulle få en egen hörna i Hemse.
Lite mer på skoj än på allvar kryssade Hillevi Knutas i önskemål om modermålsundervisning på gutamål när hon ansökte om plats i förskolan i fjol. Den önskan ledde fram till att fullmäktigeledamoten Eva Gahnström (C) skrev en interpellation med frågor om gutamålet. Barn- och utbildingsnämndens ordförande Brittis Benzler svarade att gutamålet inte är ett modersmål som omfattas av skollagen.
Hillevi har även varit på Wisbygymnasiet för att prata gutamål med eleverna.
– Det var jätteroligt. Det finns många ungdomar som är duktiga. Det skulle vara roligt om fler prövade på att använda gutamålet.