Värmeböljor har inte varit särskilt vanligt på Gotland historiskt sett. 1961–1990 inträffade det i medel två dagar per år att dygnstemperaturen befann sig över gränsen. Det är under de senaste drygt 20 åren som det blivit vanligare med sammanhängande dagar med varmt väder.
Under de kommande åren visar beräkningarna även på längre perioder av dessa värmeböljor, säger SMHI:s meteorolog Elin Sjökvist som ingår i SMHI:s särskilda kompetenscentrum för klimatanpassning.
Den har funnits sedan 2013 och en gedigen faktabas har byggts upp. Forskare och myndigheter från olika håll i landet använder den för olika områden inom krisberedskap. Under SMHI:s klimathalvdag under Almedalsveckan fanns bland andra Greta Smedje, utredare på Folkhälsomyndigheten på plats för att prata om det ökade trycket på vårdsektorn som väntar när vädret bli allt mer extremt.
– Att vi inte alltid tar värmen på allvar är för att det inte är något nytt. Det är ingen ny farlig kemikalie eller bakterie.
Även om hälsoeffekterna av värme är svåra att mäta kan forskarna se att dödligheten är minst tio procent högre bland äldre och sjuka efter några dagar med dagstemperaturer på över 27 grader. Stiger termometern till över 30 grader under minst tre dagar i följd, ökar dödligheten med 20 procent.
– Tänk då en vecka eller längre med värmebölja, vad det skulle kunna innebära, säger Bertil Forsberg, professor vid Umeå universitet.
Han har tillsammans med vissa regioner i Sverige, däribland Skåne, tagit fram detaljerade verksamhetsplaner som med små ekonomiska medel minskar riskerna avsevärt. Det kan handla om checklistor för hemtjänsten och att det byggs hus som är rustade för ett förändrat klimat.
Folkhälsomyndigheten har tilldelats medel för att arbeta med handlingsplaner eller verktyg för klimatanpassning. Men man har ännu inte fått något myndighetsansvar för ett nationellt värmevarningssystem. Det är i dag upp till regioner och kommuner själva att jobba med frågan inom den lokala krisberedskapen. Enligt Christer Stoltz, beredskapschef på Region Gotland, var Gotland en av de första regionerna eller kommunerna att jobba i samklang med SMHI:s system.
– Vi får förvarning 48 timmar i förväg om man misstänker en temperatur på minst 26 grader. Så vi har rutiner för värmeböljor. Det finns alltid en tjänsteman i beredskap som har mandat från regiondirektören att agera om det behövs, säger Christer Stoltz.
Senast det hände på Gotland var före midsommar i år.
– Då går det ut information till berörda förvaltningar och verksamheter som till exempel äldreomsorgen och vården. Hur de sen jobbar i detalj vet inte jag men det finns goda rutiner, försäkrar Christer Stoltz.
Oavsett arbetssätt så säger han att det allra viktigaste är medvetenheten om hälsorisker vid hög värme.
– Det är inte lätt att nå alla. 95-åringar har inte alltid internet. Alla läser inte tidningen. Men förhoppningsvis har man anhöriga som blir mer och mer medvetna.
Enligt Greta Smedje vid Folkhälsomyndigheten så är kunskapen och medvetenheten om att man kanske faktiskt tillhör en riskgrupp, det som är svårast att förmedla.
– Många av dem vi vill nå är folk över 65 år och som bor hemma. De är oftast så pigga att de inte ens har hemtjänst. Det är en stor del av befolkningen, nästan 80 procent i dag, så här har vi fortfarande en stor samhällsutmaning säger Greta Smedje.