Lars Thomsson (C) har varit ledamot av Organisationen för sÀkerhet och samarbete i Europa (OSSE) sedan han valdes in i riksdagen 2018.
Det hela Àr en regional organisation inom FN som övervakar att val inom medlemslÀnderna gÄr rÀtt till.
PÄ torsdag flyger Thomsson, tillsammans med ytterligare tre svenska riksdagsledamöter, till USA för att agera valobservatörer.
â Ett uppdrag jag tar pĂ„ stort allvar, USA och dĂ€rmed hela vĂ€rlden stĂ„r i ett vĂ€gskĂ€l nu. UtgĂ„ngen av valet kommer att pĂ„verka hela vĂ€rldsutvecklingen, sĂ€ger han.
Den förmiddag den hÀr intervjun görs krÀvs mycket kaffe i hemmet i BjÀrges, VÀnge. Det blev nattvak, Trump mot Biden i deras sista tv-debatt.
Lugn och vĂ€rdig löd nyhetsprogrammens omdömen, detsamma tycker Thomsson; âStatsmannamĂ€ssigtâ sĂ€ger han.
Inte mer Àn sÄ, dock. Hans egna stÄndpunkter vad gÀller politiken hÄller han för sig sjÀlv. Inget fÄr yppas, opartiskhet Àr av högsta vikt inför uppgiften.
Fyra svenska parlamentariker reser alltsÄ till USA för att övervaka valet, tvÄ socialdemokrater samt en vardera frÄn Moderaterna och Centerpartiet.
Totalt samlas omkring 100 europeiska observatörer frÄn OSSE i Washington DC pÄ torsdag kvÀll. DÀr vÀntar en briefing inför tisdagens val den 3 november.
â Under tre dagar trĂ€ffar vi representanter för de olika presidentkampanjerna, vi trĂ€ffar media, frivilligorganisationer, folk frĂ„n universitetsvĂ€rlden och respektive ambassad, allt för att sĂ€tta oss in i lĂ€get, berĂ€ttar Lars Thomsson.
Observatörerna paras sedan ihop i team om tvÄ personer och sÀnds ut till sex olika delstater.
Thomsson och hans kollega â vilken han Ă€nnu inte vet vem det blir â reser till Milwaukee i Wisconsin, ett starkt republikanskt (Trump) fĂ€ste. Det Ă€r belĂ€get i nordöstra USA, norr om Chicago vid Lake Michigan.
PÄ valdagen besöker de sedan sÄ mÄnga vallokaler som hinns med, rimligen omkring tio stycken. DÀr ska allting observeras och noteras inför framtiden.
â Vi ska till exempel gĂ„ igenom protokoll, kolla köerna och att inga trakasserier sker, se hur lokalen Ă€r utformad, att den Ă€r handikappanpassad och att avprickningen av röstningen sker pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt, berĂ€ttar Lars Thomsson, som har erfarenhet frĂ„n valobservation i Ukraina 2019.
Det gÀller som sagt att registrera och sedan, pÄ natten efter valet, rapportera till OSSE-representanten pÄ respektive hotell.
Under sjÀlva valdagen Àr det alltsÄ strikt tystnad som gÀller, tystnad i meningen att ingen pÄverkan pÄ nÄgot sÀtt fÄr ske.
Observatörernas noteringar fÄr istÀllet verkan vid nÀsta val.
Efter presidentvalet 2016 pÄpekade OSSE bland annat att de stater som hade krav pÄ bostad under lÀngre tid stÀngde ute urbefolkningen frÄn röstning, liksom att kravet pÄ ID-handling ocksÄ stÀngde ute medborgare frÄn att rösta. Elva procent av befolkningen Àr utan giltiga handlingar.
â SĂ„ det Ă€r ett viktigt arbete för att sĂ€kra fria och rĂ€ttvisa val, sĂ€ger Lars Thomsson.
Thomsson har följt den amerikanska politiken noggrant sedan han i det sena 80-talet gjorde ett utbytesÄr i Minneapolis-St Paul i Minnesota, grannstat till Wisconsin.
Men sĂ€llan eller aldrig har politiken varit sĂ„ polariserad som denna gĂ„ng; demokrati, klimat, mĂ€nskliga rĂ€ttigheter, rasism, HBTQ-frĂ„gor, frihandelâŠallt kommer att pĂ„verkas av valutgĂ„ngen.
Situationen Àr spÀnd och Thomsson Àr fylld av allvar inför sin resa.
â Det blir fantastiskt att han möjlighet att vara med. SĂ€rskilt i Ă„r nĂ€r sĂ„ fĂ„ kan resa dit pĂ„ grund av corona-lĂ€get.
Faktum Àr att just corona-lÀget Àr enda orosmomentet inför hans avfÀrd frÄn Arlanda pÄ torsdag morgon. Ett negativt covid-test krÀvs inom 72 timmar, Thomsson rÀknar med att göra testet i Stockholm.
Att Wisconsin Àr en av de delstater dÀr smittotrycket Àr som störst har fÄtt honom att fundera, men i och med klartecknet frÄn UD vÀljer han att resa.
SÄ just nu gör han allt för att inte utsÀtta sig för smitta. Det Àr han i och för sig van vid sedan lÀnge.
â Jag har Ă„kt Vasaloppet 19 gĂ„nger, dĂ„ gör man ocksĂ„ allt för att hĂ„lla sig borta frĂ„n förkylningar, spritar hĂ€nderna och hĂ„ller avstĂ„nd, som han sĂ€ger.
Av USA:s 320 miljoner invÄnare har 250 miljoner röstrÀtt. 2016 var valdeltagandet 54 procent, vilket antas bli betydligt högre den hÄr gÄngen.
Framförallt visar sig poströstandet ha ökat, sannolikt beroende pÄ corona-pandemin. Bedömare menar att risken för fel i detta förfarande Àr högst marginell.