Forskning kan ge nytt uppsving för slÀken

Förr var slÀken en resurs det konkurrerades om och idag betraktas det som avfall som bidrar till övergödningen, men pÄgÄende forskning kan vÀnda utvecklingen.

Forskarna Hanna Nathaniel och Daniel Franzén har valt just Gotland för att anvÀndingen av slÀke har varit betydande historiskt och att det fortfarande finns en viss anvÀndning hÀr.

Forskarna Hanna Nathaniel och Daniel Franzén har valt just Gotland för att anvÀndingen av slÀke har varit betydande historiskt och att det fortfarande finns en viss anvÀndning hÀr.

Foto:

Vamlingbo2019-12-29 12:00

– Vi vill se vilken roll som den hĂ€r typen av resurs kan fĂ„ i framtiden, sĂ€ger doktoranden Hanna Nathaniel frĂ„n Kungliga tekniska högskolan, KTH. 

I doktorandprojektet inom miljöteknik ska hon bland annat undersöka hur jord och gröda pĂ„verkas nĂ€r slĂ€ken anvĂ€nds pĂ„ Ă„krarna. Trots att den innehĂ„ller mycket gödning och nĂ€ring Ă€r det fĂ„ som anvĂ€nder den idag.

– En anledning Ă€r att det kan finnas tungmetaller och specifikt kadmium som kan överföras till grödor och ackumuleras i jord, förklarar Hanna Nathaniel.

Hon gör provtagningar pÄ fÀrsk slÀke, men Àven den komposterade biomassan i slÀkhögarna intill stranden som Terje Larsson har kört upp. Han Àr lantbrukare vid Augstens och provodlingar planeras pÄ hans Äkrar. DÀr odlar han frÀmst foder till sina djur som vall, majs och spannmÄl.

– Jag vill vara delaktig och kunna öka min egen kunskap om hur jag kan anvĂ€nda det hĂ€r pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt, rent praktiskt, i mitt lantbruk. Det Ă€r en naturlig resurs som Ă€r gratis, förutom att den ska bĂ€rgas och spridas. Det kĂ€nns helt rĂ€tt att fĂ„ tillbaka kretsloppet, sĂ€ger Terje Larsson.

Efter 20 Ă„rs uppehĂ„ll har han börjat anvĂ€nda havets resurser igen, som gödningsmedel och jordförbĂ€ttrare, precis som tidigare generationer. I forskningsprojektet kommer Ă€ven mikronĂ€ringsĂ€mnen som jĂ€rn och selen att testas, samt makronĂ€ringsĂ€mnen som kvĂ€ve, fosfor och kalium.

– Balansen mellan kvĂ€ve, fosfor och kalium ska vara rĂ€tt och efter skörden ska det vara noll. Det Ă€r ett sĂ€tt att hĂ„lla en hög skörd utan att det finns sĂ„ mycket vĂ€xtnĂ€ring kvar som rinner ut i havet, sĂ€ger Terje Larsson.

Resultaten frĂ„n fjolĂ„rets slĂ€keskörd visade ett högt nĂ€ringsinnehĂ„ll och lĂ„g under grĂ€nsvĂ€rdena för kadmium. Prover har tagits pĂ„ flera platser pĂ„ ön, frĂ„n FĂ„rö till Sudret. Andra fĂ€ltförsök pĂ„gĂ„r tillsammans med Gotlands HushĂ„llningssĂ€llskap och Sveriges lantbruksuniversitet i Follingbo. Tanken Ă€r att slĂ€ke ska kunna anvĂ€ndas som gödning för skogsbruk eller fruktodlingar eller som anlĂ€ggningsjord eller till biogas. 

– Det Ă€r inte bara en frĂ„ga om att testa det naturvetenskapliga utan Ă€ven politiska incitament och ekonomiska subventioner som avgör hur resursen kommer hanteras, berĂ€ttar Hanna Nathaniel som intervjuar flera inblandade pĂ„ ön, frĂ„n de som rensar strĂ€nder frĂ„n slĂ€ke till de som ger tillstĂ„nd för att bĂ€rga den.

Forskningsprojektet hÄller pÄ till 2021.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!