Farstukvisten har fått nytt liv och taket har lagts om. En del av takplåten kunde återanvändas men på vissa ställen behövde det kompletteras med nytt. I sommar ska resten ska fasaden få ny puts.
Det tog lite mer än ett år för Källungeparet Camilla Wiman och Erik Franzén att göra det rivningsfärdiga huset i grannsocknen Vallstena beboeligt. I mitten av oktober flyttade deras första hyresgäst in – efter att huset stått öde i 30 år.
Takbjälkarna i källarens tvättstuga är en av de detaljer som Erik Franzén och Camilla Wiman är nöjda med.
Paret har fixat i stort sett allt: Lagt om taket, isolerat vinden, satt in värmesystem, anlagt brunn och avlopp, renoverat alla fönster och invändiga ytskikt, lagt golv, bytt el och vvs, inrett källaren till tvättstuga, bytt ut hela köket och gjort nytt badrum.
Camilla och Erik har gjort i stort sett allt själva och fått viss hjälp från familj och bekanta. Det hade inte gått annars eftersom de verkligen försökt att hålla nere kostnaderna. De hade lagt en budget på 300 000 kronor och i nuläget kan de lägga till ungefär 100 000 kronor på det.
Men den enskilt dyraste åtgärden kvarstår fortfarande – att putsa de båda husen och tilläggsisolera boningshuset med ekofiber. Det beräknas kosta cirka 200 000 kronor och ska göras i sommar. Husets nuvarande färg är ljusgrön – och än så länge har de inte bestämt vad husets framtida färg blir.
– Antingen någon ljus, ljus grön eller vit, funderar Camilla.
Köket före och efter. Det gamla platsbyggda köket gick inte att rädda och allt fick rivas ut. Paret fyndade ett kök och spis begagnat och blev själva väldigt nöjda med lösningen.
På toaletten var allt i så pass dåligt skick att det behövde rivas.
Om den nya putsen är på plats i höst och den gamla bakstugan är färdiginredd, vilket är planen, så är två år av ständig renovering och husfix över. Det har inte känts roligt varje helg, det kan Camilla erkänna:
– Motivationen dalade ett tag när det kändes som att jag inte såg någon skillnad. Jag tänkte: ”Nu har jag målat den här dörren tre gånger”, säger hon.
Men för det mesta har det ändå känts lustfyllt, eftersom de själva inte bor där utan har kunna prioritera om när det behövts.
– Barnen går ju först och sedan har vi heltidsjobb båda två, så vi har ju fått planera in när det till exempel varit långhelger, då har vi kört extra mycket i huset, säger Camilla.
För Erik kändes det nästan lite tråkigt när boningshuset stod klart – arbetet har nästan haft en terapeutisk inverkan på honom.
– Det har varit så skönt att åka hit på kvällarna och sätta sig vid köksbordet och dricka kaffe i de gamla kopparna, som stod här i huset. Sedan har man satt igång med det man skulle pyssla med, säger han.
Huset vid Bjärges står inte längre tomt. Nu bebos det av Hilding och hans helsvarta kattunge.
I köket ligger en nyinflyttad kattunge, som än så länge inte har fått något namn, på en solig fläck på golvet. Hon busar och försöker klösa tag i byxbenen på den som passerar. Den här delen av huset är kanske det rum som Camilla och Erik är mest nöjda med. Ett gammalt tak har pusslats ihop med nya delar efter att ett platsbyggt kök, som gjort sitt, revs ut. Och spisen placering.
– Det här är vi jäkligt nöjda med, hur vi fick till det. Det blev långt bättre än vad vi hade räknat med, säger Erik och beskriver det som ”ren flax” att de fick tag i ett begagnat kök som passade.
Det enda som de tvingats köpa nytt var bänkskivan och blandaren.
– En dag var vi ute på Fårö för att hämta en vedeldad spis och sen skulle vi hämta något i När, så det blev en riktig heldag, säger Camilla.
För Erik Franzén har renoveringsarbetet betytt avkoppling från hans ordinarie jobb.
Det började som en idé om att äga något tillsammans och för både Erik Franzén och Camilla Wiman är det just att de genomför detta stora projekt tillsammans som är en av de stora fördelarna, säger de.
Lampan i taket ”tillhör huset” och får hänga kvar. Utanför köksfönstret står byggnadsställningen redo när fasaden ska fixas i sommar.
Gamla hus bjuder som bekant alltid på överraskningar och just detta hus har överraskat på ett ovanligt sätt – det spökar nämligen. Redan vid den första intervjun hävdade Erik bestämt att huset var hemsökt. Nu bekräftar hyresgästen Hilding, 19, att det stämmer.
– Man är inte själv här, så mycket kan jag säga. Det låter som att någon rör sig här ute och som att någon går in, säger han och pekar mot farstukvisten.
När Hilding var nyinflyttad samlades jobbarkompisarna för att äta pizza i hans nya hem. Då brakade det till i hallen.
– Det lät precis som att någon slog näven i väggen, säger Erik som var med.
Efter det tog hyresgästen dit ett medium som fick kontakt – efter det har det lugnat ner sig lite.
– Jag trodde ju att det var mannen som bodde här när jag var barn som spökade, men det verkar snarare vara paret som bodde här innan dess, säger Erik.
En vind med vackra bjälkar och härlig takhöjd har fått liv.
Om paret håller sin plan så ska de vara klara med bakstugan i höst.
Dörren från boningshuset ska fixas till och sedan få en plats i bakstugan.
Erik växte upp i granngården och som barn var han inne i Bjärges-huset flera gånger. Sedan såg han det lämnas åt sitt öde. Efter att det sålts en gång, men inget hänt, så bestämde han och Camilla sig för att det skulle bli deras gemensamma investering. För 950 000 kronor blev det deras. Sedan dess har jobbet varit intensivt och de måste fundera en stund för att uppskatta hur många arbetstimmar som de har lagt ner.
– Det är absolut runt en tusen timmar. Vi har egentligen räknat tiden och skrivit upp det i en bok, men sedan så slutade vi att räkna, som man brukar göra, säger Erik och de båda skrattar.
Nu när Camilla och Erik snart har färdigställt sitt första gemensamma husprojekt, har de fått blodad tand. De har redan tjuvkikat på ett annat objekt, högst inofficiellt.
– Det är mest för att Camilla tycker att det är så himla kul att renovera fönster, säger Erik skämtsamt.
På övervåningen, där husets två sovrum finns, har originalgolvet slipats.