USA: Ryssland förbereder svepskÀl för krig

Ryska specialsoldater stĂ„r i beredskap att attackera under falsk flagg – medan nĂ€ttroll anklagar Ukraina för att hetsa fram krig, enligt USA:s regering. Ryssland avfĂ€rdar anklagelserna som helt grundlösa.

Ryska pansarvagnar av modell T-72B3 under en övning norr om staden Rostov-na-Donu, omkring tio mil frÄn Ukrainas grÀns, i onsdags.

Ryska pansarvagnar av modell T-72B3 under en övning norr om staden Rostov-na-Donu, omkring tio mil frÄn Ukrainas grÀns, i onsdags.

Foto: AP/TT

USA/Ryssland2022-01-14 20:00

Ryssland har redan placerat ut soldater som Àr trÀnade för strid i bebyggelse och som kan anvÀnda sprÀngmedel i ett dÄd under falsk flagg i östra Ukraina, enligt Vita husets pressekreterare Jen Psaki, som hÀnvisar till amerikanska underrÀttelser.

Ett sÄdant dÄd skulle dÄ riktas mot ryskstödda separatister, för att det ska framstÄ som ett ukrainskt angrepp som kan rÀttfÀrdiga ett ryskt ingripande.

Vid sidan av detta pÄgÄr enligt Psaki en omfattande desinformationskampanj i Rysslands statliga kanaler och i sociala medier dÀr Ukraina framstÀlls som en aggressiv part som begÄr övergrepp mot folket i omrÄdet.

Som vid Krimkrisen?

USA stödjer Ukraina i det spÀnda sÀkerhetslÀge som rÄder och den amerikanska regeringen har inte lagt fram nÄgra ytterligare detaljer om de pÄstÄdda planerna. En anonym underrÀttelsekÀlla berÀttar för nyhetsbyrÄn AP att misstankarna i huvudsak bygger pÄ avlyssnad kommunikation och observationer av rörelser i omrÄdet.

USA:s nationelle sÀkerhetsrÄdgivare Jake Sullivan sade i torsdags att Ryssland har förberett för sabotage och informationsinsatser för att kunna agera om och nÀr det fattas beslut om en eventuell offensiv. Enligt honom Àr det samma strategi som anvÀndes vid annekteringen av Krimhalvön 2014.

Medier i Ukraina rapporterade pÄ fredagen att Àven ukrainska myndigheter misstÀnker att det finns ryska planer pÄ att provocera fram en rejÀl upptrappning.

Det amerikanska försvarsdepartementets talesperson Mark Kirby gör gÀllande att uppgifterna Àr "vÀldigt trovÀrdiga" och att en rysk insats skulle kunna involvera sÄvÀl soldater som underrÀttelseagenter.

– De hybridiserar ofta sitt manskap till en grad dĂ€r grĂ€nserna inte nödvĂ€ndigtvis Ă€r sĂ„ tydliga, sĂ€ger Kirby.

Dementerade snabbt

Kremls talesperson Dmitrij Peskov avfÀrdar de amerikanska pÄstÄendena som helt grundlösa. Rysslands president Vladimir Putin har förnekat att det finns nÄgra vidare invasionsplaner nÀr det gÀller Ukraina, men stÀller hÄrda krav pÄ att Nato ska ge Ryssland en rad garantier framöver.

Ryssland har stationerat upp emot 100 000 soldater nĂ€ra grĂ€nsen till östra Ukraina

Bakgrund: Konflikten i Ukraina

Ukraina skakades vintern 2013—2014 av vĂ€xande protester mot att den dĂ„varande starkt RysslandsvĂ€nlige presidenten Viktor Janukovytj vĂ€grade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens vĂ„ldsamma försök att kvĂ€sa demonstrationerna vĂ€ckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes.

Att den vÀstvÀnliga oppositionen tog makten vÄllade i sin tur vrede pÄ ryskt dominerade Krim. Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omÀrkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, dÀr en majoritet av invÄnarna pÄstods vilja tillhöra Ryssland i stÀllet för Ukraina. Folkomröstningen erkÀndes varken av Ukraina eller vÀst.

För första gÄngen sedan andra vÀrldskriget hade dÀrmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. OmvÀrldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrÀtten och flera internationella avtal.

Snart Àgde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade DonbassomrÄdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i stÀder i lÀnen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av bevÀpnade mÀn med stöd frÄn ryska styrkor. Charkiv lyckades Ukraina behÄlla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister "folkomröstningar" om sjÀlvstÀndighet frÄn Ukraina.

Delar av de tvÄ lÀnen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nÀra koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.

Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rÀtt till Krim, med hÀnvisning till folkomröstningen. EU och USA ser dock inte halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militÀrer och företag.

Över 13 000 mĂ€nniskor har dödats i konflikten, dĂ€ribland tusentals civila.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!