Emmett Tills slÀktingar har inte gett upp

Lynchningen av Emmett Till vĂ€ckte vrede i USA 1955. Ännu har ingen dömts för hans död, men nu gör hans slĂ€ktingar Ă€nnu ett försök att stĂ€lla nĂ„gon till svars.

Emmett Tills mamma Mamie Till vid sin sons kista under begravningen i Chicago i september 1955.

Emmett Tills mamma Mamie Till vid sin sons kista under begravningen i Chicago i september 1955.

Foto: Chicago Sun-Times/AP/TT

USA2022-05-01 21:44

Den 14-Ärige svarte pojken hÀlsade pÄ sina slÀktingar i Mississippi under sensommaren 1955. Inne i en affÀr ska han ha visslat efter en vit kvinna, som sedan anklagade honom för att ha antastat henne.

Vad som hÀnde sedan Àr vida kÀnt i USA. TvÄ mÀn Äkte till pojken Emmett Tills slÀktingars hus, plockade upp honom och misshandlade honom svÄrt innan han sköts i ansiktet och kroppen slÀngdes i Tallahatchiefloden.

NĂ€r Emmett Tills begravning hölls i Chicago i september 1955 kom över 10 000 mĂ€nniskor för att visa sitt stöd. Mamman Mamie Till vĂ€grade lĂ„ta kistan vara stĂ€ngd, sĂ„ att hela vĂ€rlden skulle fĂ„ se vad som hĂ€nt hennes son.

HÀktningsorder utfÀrdad

Bilderna som kablades ut vÀckte avsky och fördömanden, och blev en av de stora gnistorna till medborgarrÀttskampen i USA. I Är har Emmett Till gett namn Ät en antilynchningslag.

Men de tvÄ mÀn som Ätalades för lynchningen frikÀndes av en helvit jury och ingen har Ànnu dömts för inblandning i Emmett Tills död.

67 Är senare har hans slÀktingar inte gett upp kampen. För kvinnan som pÄstod sig ha antastats lever Ànnu och skulle kunna Ätalas för inblandning i att ha kidnappat Emmett Till.

En hĂ€ktningsorder hade visserligen utfĂ€rdats mot Carolyn Bryant, som hon hette dĂ„, men anvĂ€ndes aldrig – hon hade ju tvĂ„ smĂ„ barn och hennes man var redan gripen, misstĂ€nkt för mordet, resonerade polisen.

Eftersom hÀktningsbeslut inte preskriberas gÀller ordern i teorin Àn i dag, och Tills slÀktingar anser att den ska anvÀndas nu sÄ att hon kan Ätalas.

– Det hĂ€r Ă€r ett steg mot det. Vi vill se hĂ€ktningsordern anvĂ€ndas, sĂ€ger Jaribu Hill, en advokat som företrĂ€der Tills slĂ€ktingar, till nyhetsbyrĂ„n AP.

Hoppas pÄ ny lag

Men advokaterna har en hel del hinder kvar. Alla andra direkt inblandade har under Ären dött och det Àr inte helt klart vad som har hÀnt med allt bevismaterial, inte heller hÀktningsbeslutet de vill anvÀnda. Kanske ligger det i ett arkiv i Mississippi, kanske Àr det borta för alltid.

– Mississippi har Ă€ndrats mycket sedan 1955, men samma regler verkar leva kvar, de som skyddar den vita kvinnan, sĂ€ger Deborah Watts, en av Emmett Tills slĂ€ktingar, till AP.

Nu hoppas hon att Mississippis statsÄklagare ska Ätala Carolyn Bryant enligt den nya antilynchningslag, döpt efter Emmett Till, dÀr alla som varit delaktiga i en lynchning kan fÀllas för hatbrott.

– VĂ„rt hopp Ă€r att den hĂ€r lagen leder till det vi hela tiden har krĂ€vt, att hon Ă„talas för medhjĂ€lp, sĂ€ger Deborah Watts till USA Today.

– Att lagen bĂ€r hans namn betyder inte att Emmett Till har fĂ„tt sin rĂ€ttvisa, och det stoppar inte vĂ„r kamp.

Fakta: Lynchningar i USA

Den 29 mars i Är skrev president Joe Biden under en ny lag som gör lynchningar till ett federalt hatbrott, en lag medborgarrÀttsorganisationer krÀvt i över 100 Är. Lagen Àr döpt The Emmett Till anti-lynching act.

Ingen vet hur mĂ„nga lynchningar som har Ă€gt rum i USA, men medborgarrĂ€ttsgruppen NAACP har hittat 4 743 fall mellan 1882 och 1968. 72 procent av dem riktades mot svarta amerikaner.

Mississippi Àr den delstat dÀr flest lynchningar registrerats. Emmett Tills död var en av 581 som noterats dÀr fram till 1968.

NAACP skriver att siffran troligen Àr lÄngt i underkant. Organisationen varnar ocksÄ för att se lynchningar som en rent historisk företeelse och lyfter bland annat fram de uppmÀrksammade morden pÄ George Floyd i Minneapolis och Ahmaud Arbery i Georgia, bÄda 2020, som nutida lynchningar.

KĂ€lla: NAACP

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!