Den tragiska historien om kvinnan bakom "Roe"

Texasbon Norma McCorvey var 22 år när hon blev gravid med sitt tredje barn.

Hennes två första barn var redan bortadopterade och McCorvey ville inte föda ett till. Året var 1970 och i delstaten Texas var aborter i princip förbjudna om de inte gjordes för att rädda kvinnans liv. McCorvey fick rådet att vända sig till en advokat.

Abortfrågan var då, liksom nu, en het fråga i USA och advokaterna Linda Coffee och Sarah Weddington hade väntat på ett fall som McCorveys för att kunna utmana abortlagarna.

En tre år lång rättsprocess drogs igång och för att skydda hennes identitet tilldelades Norma McCorvey pseudonymen "Jane Roe".

Tas upp igen

McCorvey och hennes försvar vann mot åklagaren Henry Wade. Fallet "Roe mot Wade" slog fast kvinnans rätt till ett privatliv och i och med den rätten att besluta om abort fram till vecka 24–28. Domen blev det mest kända vägledande beslutet gällande aborträtten i USA.

Då, 1973, hade McCorvey sedan länge fött och adopterat bort det barn som hon, då det ännu var ett foster, hade gått till domstol för att få abortera. Själv var hon kluven i abortfrågan och uttryckte efter domen att hon ansåg att abort inte borde vara tillåtet efter de tre första månaderna.

Nu, nära 50 år efter domen, hanteras frågan åter i Högsta domstolen. Någon gång i juni väntas HD komma med besked om huruvida domen från 1973 har tolkat grundlagen korrekt. Det mesta tyder på att domen, som slår fast kvinnors rätt till abort, kommer att rivas upp, vilket skulle innebära att frågan om abort hamnar på delstatsnivå. Runt hälften av USA:s delstater väntas göra skärpningar i sina abortlagar eller i princip förbjuda abort om så sker.

Tuff uppväxt

McCorvey växte upp under svåra och fattiga förhållanden med en ensamstående alkoholiserad mamma. Hon hamnade tidigt i problem. Som tioåring rånade hon en butik och hon bodde i perioder på ett ungdomshem. McCorvey var 16 år när hon blev gravid första gången. Äktenskapet sprack och hon flyttade tillbaka till sin mamma, som senare adopterade barnet. Norma McCorvey själv hävdar att adoptionen skedde mot hennes vilja.

"Bra skådespelerska"

Årtiondet efter domen levde McCorvey ett tillbakadraget liv tillsammans med sin flickvän. 1980 började hon arbeta på en abortklinik och för aborträtten. Filmen "Roe vs Wade", som handlade om McCorvey och fallet, släpptes 1989 och hon blev alltmer känd som abortaktivist.

1995 tog McCorveys liv en ny vändning. Hon blev vän med pastorn Philip Benham som företrädde den hårdföra anti-abortorganisationen "Operation Rescue". Hon bytte sida, tog avstånd från sin homosexualitet och började arbeta emot abortrörelsen.

I en dokumentär som spelades in när McCorvey låg för döden hävdade hon dock att hon företrätt anti-abortrörelsen för att den betalat henne, och beskrev sig själv som "den stora fisken".

– Jag tror att det var ömsesidigt. Jag tog deras pengar och de satte mig framför kamerorna och sade åt mig vad jag skulle säga, säger McCorvey i dokumentären.

– Jag är en bra skådespelerska, fortsätter hon.

McCorvey dog några månader efter inspelningen, i februari 2017.

"Skapade rubriker"

Röster för och emot McCorveys sista uttalanden har höjts.

Sanningen ligger nog någonstans mittemellan, tror Joshua Prager, journalist och författare som följde McCorvey under flera år och har skrivit en biografi om hennes liv.

– Det var ett begär om att vara önskad och bli lyssnad till, säger han i en intervju med The New York Times i samband med att dokumentären släpptes 2020.

– Genom återuppfinning och lögner visste hon hur man skapade rubriker och fångade landet. Nu gör hon det igen från sin grav.