Expert: Ryska skenval i Ukraina tecken pÄ panik

De ryska ockupationsstyrena i ukrainska Luhansk, Donetsk och Cherson har spikat datum för skenomröstningar med syftet att ansluta regionerna till Ryssland. Ett tecken pÄ stor brÄdska i samband med den ukrainska motoffensiven, enligt RysslandskÀnnaren Gudrun Persson.
–RĂ€dda vad som rĂ€ddas kan, sĂ„ tolkar jag det.

Gudrun Persson, forskningsledare pÄ Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Gudrun Persson, forskningsledare pÄ Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Foto: Henrik Montgomery/TT

Ukraina2022-09-20 15:07

Redan pÄ fredag inleds de sÄ kallade folkomröstningar som ska ge Moskva möjlighet att pÄstÄ att de ukrainska regionerna Luhansk, Donetsk och Cherson tillhör Ryska federationen.

Att de sker sÄ snart anses tyda pÄ att Ryssland kÀnner panik inför Ukrainas motoffensiv i Charkiv, som grÀnsar till bÄde Luhansk och Donetsk, samt Cherson dÀr ukrainska styrkor ocksÄ haft stora framgÄngar.

– Om de har sĂ„dana skenomröstningar för att ansluta sig till Ryska federationen sĂ„ blir ju offensiven ett angrepp pĂ„ Ryssland. Man hoppas att det pĂ„ nĂ„got sĂ€tt ska lĂ€gga sordin pĂ„ den ukrainska offensiven, sĂ€ger Gudrun Persson, Rysslandsforskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Även i Zaporizjzja har det under tisdagen fattats beslut som ska föra omrĂ„det mot Ryssland.

En sÄdan skenomröstning skedde pÄ Krimhalvön som Ryssland annekterade i direkt strid mot folkrÀtten 2014. FastÀn Ukraina hela tiden sagt att mÄlet Àr att Ätererövra all ukrainsk mark har ukrainska styrkor Ànnu inte gÄtt ned till Krim under kriget.

– Det ser man som ett angrepp pĂ„ det ryska moderlandet, och dĂ„ har ju Putin hotat med eskalering.

Ökar stödet hemma

Den 24 februari, dagen dĂ„ den ryska storinvasionen av Ukraina inleddes, sade den ryske presidenten Vladimir Putin att en "direkt attack mot vĂ„rt land" – nĂ„got som Kreml alltsĂ„ skulle klassa de ukrainska regionerna som efter folkomröstningarna och den efterföljande anslutningen – skulle leda till ett krig vars like vĂ€rlden aldrig skĂ„dat. Uttalandet har tolkats som hot om att anvĂ€nda massförstörelsevapen.

– Man ska inte utesluta anvĂ€ndandet av taktiska kĂ€rnvapen. Men man ska inte heller överdriva risken, för det Ă€r en vĂ€ldig skillnad att gĂ„ frĂ„n hot till att faktiskt ge order att anvĂ€nda dem, sĂ€ger Gudrun Persson.

Förutom förhoppningen att annekteringar skulle ha en avskrÀckande effekt för den ukrainska militÀren kan skenomröstningarna Àven ge Putin större stöd för kriget pÄ hemmaplan.

Gudrun Persson tror att Putin vill undvika en officiell krigsförklaring och allmÀn mobilisering sÄ lÄngt det gÄr. Men frÄgan uppges vara uppe för debatt nu, till följd av Ukrainas framryckningar i de ockuperade omrÄdena. Det skulle bli lÀttare att genomföra om Ukraina attackerar omrÄden som pÄstÄs tillhöra Ryssland.

Höjer stridsviljan

Det kommer ocksÄ bli lÀttare att placera större vapensystem, som Iskanderrobotar, pÄ omrÄden som Kreml klassar som ryska.

Ytterligare en faktor som tros ha skyndat pÄ beslutet om skenomröstningar Àr den falnande stridsviljan som lÀnge rapporterats bland ryska förband. I samband med den ukrainska motoffensiven har ryska styrkor uppgetts lÀmna sina positioner och utrustning utan strid.

– Det kan gĂ„ vĂ€ldigt fort i krig om moralen sviker. Det hĂ€r skulle kunna vara ett positivt incitament för marionettregeringarna i de hĂ€r omrĂ„dena, och motivera deras anhĂ€ngare att det finns nĂ„gonting vĂ€rt att slĂ„ss för, sĂ€ger Gudrun Persson.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!