Stora medier: SlÀpp Assange

LÀgg ned spionanklagelserna mot Julian Assange, krÀver de stora medier som först publicerade uppgifter som Assange och Wikileaks hade kommit över.

De stora medier som först tog emot och publicerade kÀnsliga uppgifter frÄn Wikileaks krÀver att spionanklagelserna mot Julian Assange lÀggs ned. Arkivbild.

De stora medier som först tog emot och publicerade kÀnsliga uppgifter frÄn Wikileaks krÀver att spionanklagelserna mot Julian Assange lÀggs ned. Arkivbild.

Foto: Frank Augstein/AP/TT

Storbritannien2022-11-28 14:03

The New York Times, The Guardian, Le Monde, Der Spiegel och El PaĂ­s samarbetade kring materialet – omkring 250 000 lĂ€ckta diplomatiska kommunikationshandlingar – och publicerade ett urval den 28 november 2010.

PÄ dagen tolv Är senare riktar de ett gemensamt uttalande till USA.

"Att publicera Àr inte ett brott", skriver tidningarna, och uppmÀrksammar att de lÀckta handlingarna har lett till och fortfarande leder till avslöjanden av bland annat korruption och diplomatskandaler.

Publicisterna medger att de kÀnde sig nödgade att kritisera Julian Assange nÀr han senare lade ut materialet i sin helhet pÄ nÀtet. Flera av dem vill ocksÄ ha fört till protokollet att de bekymras av hans misstÀnkta dataintrÄng. Men:

"Denna lagföring sÀtter ett farligt prejudikat och hotar att undergrÀva USA:s första grundlagstillÀgg och pressfriheten", skriver de, och slÄr fast att det Àr journalisters kÀrnuppdrag att ta emot och tillkÀnnage kÀnslig information nÀr det ligger i allmÀnhetens intresse.

Assange anklagas för spioneri i USA. Han bodde pÄ Ecuadors ambassad i London i sju Är innan han slÀpades ut dÀrifrÄn 2019. Sedan dess sitter han i ett brittiskt högsÀkerhetsfÀngelse medan det avgörs om han kan utlÀmnas.

Fakta: Assange och Wikileaks

Född 1971 i Townsville, Australien.

Blev som tonÄring kÀnd som hacker under namnet Mendax, som tillsammans med andra bröt sig in i Pentagons och Nasas datorsystem.

Var 2006 med och grundade Wikileaks, en webbplats dit stora lÀckor skulle kunna lÀmnas och publiceras. Bland de hundratusentals hemliga dokument som offentliggjordes fanns bevis för amerikanska krigsbrott och mÀnniskorÀttsbrott.

2010 publicerade Wikileaks en video frÄn en amerikansk helikopterattack i Irak dÀr ett dussintal civila dödades, bland dem tvÄ journalister frÄn nyhetsbyrÄn Reuters, vilket fick enormt stor uppmÀrksamhet.

2010 slĂ€pptes ocksĂ„ cirka 75 000 dokument om USA:s krigsinsats i Afghanistan och pĂ„ hösten dokument om kriget i Irak som bland annat visade hur barn dödats.

2016 slÀppte Wikileaks lÀckt e-post frÄn Demokraternas presidentkandidat Hillary Clintons kampanj. IntrÄnget uppges ha genomförts av hackare med band till Rysslands underrÀttelsetjÀnst.

I USA riskerar Assange att dömas till ett mycket lÄngt fÀngelsestraff under allvarliga spionanklagelser.

I juni 2012 bosatte sig Assange pÄ Ecuadors ambassad i London för undvika utlÀmning till Sverige, pÄ grund av misstankar om sexualbrott under ett besök hÀr. 2019 fick brittisk polis komma in pÄ ambassaden och gripa honom. Han sitter frihetsberövad i vÀntan pÄ beslut om utlÀmning till USA.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!