Dödligaste dagen sedan kuppen i Myanmar

Över 100 mĂ€nniskor, dĂ€ribland barn, dödades i Myanmar under lördagen. Regimen har trappat upp vĂ„ldet mot dem som protesterar mot att demokratin gĂ„tt förlorad.

Demonstranter tÄgade i Rangoon (Yangon) under fredagen.

Demonstranter tÄgade i Rangoon (Yangon) under fredagen.

Foto: AP/TT

Religion och tro2021-03-27 05:35

Det blev den blodigaste dagen – tillika Försvarsmaktens dag – sedan militĂ€rkuppen för snart tvĂ„ mĂ„nader sedan.

Enligt den oberoende nyhetsbyrÄn Myanmar Now dödade sÀkerhetsstyrkor 114 personer vid protester över hela landet. DÀrtill skadades mÄnga.

Den Thailandbaserade organisationen Assistance association for political prisoners anger antalet dödade till minst 90, med tillÀgget att dödstalet troligen Àr lÄngt högre.

– De dödar oss som fĂ„glar eller kycklingar, till och med i vĂ„ra hem. Men oavsett det fortsĂ€tter vi att protestera. Vi mĂ„ste kĂ€mpa tills juntan faller, sade Thu Ya Zaw i staden Myingyan dĂ€r minst tvĂ„ demonstranter fick sĂ€tta livet till.

Med offren för lördagens blodbad har fler Àn 440 mÀnniskor dödats under protesterna.

FrÄn den största staden Rangoon kom rapporter om minst 27 dödsoffer. I Mandalay dödades ett 40-tal, dÀribland en 13-Ärig flicka. En annan 13-Äring dödades i regionen Sagaing.

Det förekom motstridiga uppgifter om en femÄrig pojkes död i Mandalay.

Fördöms av vÀst

SÀkerhetsstyrkornas dödliga insatser fördöms i vÀstvÀrlden.

"Det tappra burmesiska folket förkastar militÀrens terrorvÀlde", skriver USA:s utrikesminister Antony Blinken pÄ Twitter. FN citerade rapporter om "tjogtals dödade" med barn bland offren, hundratals skadade pÄ minst 40 stÀllen och massgripanden.

EU-delegationen för Myanmar slog fast att lördagen "för alltid Àr inristad som en terrorns och vanÀrans dag".

"Jag Àr oroad av den tilltagande brutaliteten hos Myanmars sÀkerhetsstyrkor. Oskyldiga civila, Àven smÄ barn, dödas", skrev statsminister Stefan Löfven (S).

I Storbritannien, med koloniala band till dÄvarande Burma, var ocksÄ upprördheten stor. "Dagens dödande av obevÀpnade civila, inkluderat barn, Àr ett nytt lÄgvattenmÀrke", twittrade utrikesminister Dominic Raab.

Den amerikanske ambassadören Thomas Vajda konstaterade att "Myanmars folk har talat med tydlig röst, de vill inte leva under ett militÀrstyre".

Juntan utlovar val

En av ledarna för Myanmars militĂ€rdiktatur, generalen och överbefĂ€lhavaren Min Aung Hlaing, lovade att hĂ„lla allmĂ€nna val – utan att ge nĂ„gon tidsram – efter att ha betraktat en militĂ€rparad i huvudstaden Naypyidaw under Försvarsmaktens dag.

– ArmĂ©n försöker att hĂ„lla hela nationens hand för att skydda demokratin, sade han i ett tv-sĂ€nt tal och fortsatte, vĂ€nd mot demonstranterna:

– Att stĂ€lla krav genom vĂ„ldsamma handlingar, som pĂ„verkar stabiliteten och sĂ€kerheten, Ă€r olĂ€mpligt.

Dagen innan varnade en annan ledare demonstranterna för att de "riskerar att bli skjutna i huvudet eller ryggen".

Försvarsmaktens dag firas Ärligen för att högtidlighÄlla starten pÄ upproret mot den japanska ockupationsmakten 1945. Ett uppror som leddes av Aung San, far till den civila ledaren Aung San Suu Kyi som avsattes i kuppen den 1 februari.

Ökat tryck

Det internationella trycket pÄ juntan har ökat den senaste veckan, med nya sanktioner frÄn USA och Europa. Men under militÀrparaden fanns Rysslands bitrÀdande utrikesminister Alexander Fomin pÄ plats vid Min Aung Hlaings sida.

– Ryssland Ă€r en sann vĂ€n, sade generalen.

Även representanter frĂ„n bland andra Kina, Indien och Pakistan nĂ€rvarade.

En talesperson för en grupp avsatta parlamentariker sammanfattade lördagens blodbad pÄ ett nÀtforum: "I dag Àr det skammens dag för de vÀpnade styrkorna."

Fakta: Myanmar

Myanmar (tidigare Burma) ligger i Sydostasien och grÀnsar till Kina, Laos, Thailand, Bangladesh och Indien. Landet har en befolkning pÄ nÀrmare 54 miljoner, enligt berÀkningar frÄn 2018.

Landet koloniserades pÄ 1800-talet av Storbritannien. Under andra vÀrldskriget ockuperades landet av Japan innan det blev sjÀlvstÀndigt 1948. MilitÀren tog makten 1962 och styrde envÀldigt fram till 2010, dÄ en viss demokratisering inleddes.

Den tidigare oppositionsledaren Aung San Suu Kyi fÄr enligt författningen inte bli president och har formellt haft en sÀrskilt inrÀttad post som nationell rÄdgivare. I praktiken har hon varit Myanmars egentliga civila ledare.

MilitÀren har enligt författningen haft en fjÀrdedel av platserna i parlamentets bÀgge kamrar. De platserna tillsÀtts av överbefÀlhavaren.

Aung San Suu Kyi tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin demokratikamp, men hon har under sin tid i regeringsstÀllning kritiserats hÄrt för att inte stoppa militÀrens agerande mot de muslimska rohingyerna.

Den 1 februari meddelade regeringspartiet NLD att flera personer ur ledarskiktet, dÀribland Aung San Suu Kyi, gripits. MilitÀren annonserade kort dÀrefter att den tagit över makten i landet. Sedan dess har protester hÄllits nÀstan dagligen.

KĂ€llor: NE, UI/Landguiden och AFP

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!